Mesopotamien

Enlil: (sumer) atmosfärens gud, kult i staden Nippur
An/Anu: (sumerisk/semitisk) himmelsgud
Enki/Ea: (sumerisk/semitisk) markens gud
Inanna/Ishtar: (sumerisk/semitisk) kärlekens och krigets gudinna
Marduk: (babylonisk)

Anatolien

en solgud och många olika gudar (hettiterna)
Allanzu: hurritsk gudinna

Levant

El: högste guden
Baal: regn, oväder, fruktbarhet
Anat: gudinna
Dagon: säd, växtlighet
Mot: torka, förintelse, underjorden
Ashttoreth / Astarte: kärlek

Egypten

maat – ordning och stabilitet
Seth: hunddjur, övre Egypten, dödar Osiris i legenden
Horus: falk, nedre Egypten, gift med Hathor, dotter till Ra
Atum: urgud
Ra: solgud
Osiris: Dödsgud gift med Isis. De fick sonen Horus
Amon: huvudgud i Thebe, luftens gud
Anubis: schakal, balsameringsgud
Aton: solgud, modegud under Echnaton
Isis: fruktbarhet, populär under hellenistisk tid

Grekland  (närmare beskrivning)

Zeus: himlens gud, attribut örn
Hera: hustru till Zeus, äktenskapets gudinna
Afrodite: kärlek
Artemis: Apollos syster, jakt
Demeter: jordbruk
Poseidon: Zeus bror, havet, attribut treudd
Apollon: sol och musik, son till Zeus
Athena: kunskap & konst, attribut hjälm
Hefaistos: elden
Dionysos: vinets gud
Hermes: handel, gudarnas budbärare
Ares: krig
Nike: segerns gudinna, attribut vingar
Hades: dödsrikets gud
Hestia: hemmets gud

Rom

För romarna var kulten och ceremonier viktigare än gudarnas mytologi. Utöver gudar dyrkade man förfäder. Liksom grekerna ansåg romarna att de viktigaste gudarna var 12 till antalet. Här är ett helt gäng:

Vesta: gammal italisk gud
Saturnus: gammal italisk gud
Janus: gammal italisk gud som bär upp himmelen och har två ansikten
Jupiter: himlens gud, gift med Juno, har dotter Minerva
Juno: fruktbarhetsgudinna
Mars: krigets gud
Venus: kärlekens gudinna
Diana: jaktens gudinna
Pluto: dödsrikets gud, motsvarighet till Hades
Ceres: jordbru, skörd och fruktbarhet
Minerva: visdom, krig, motsvarar Athena
Neptun: havets gud, motsvarar Poseidon
Amor: kärlekens gud
Cupido: kärlekens gud
Victoria: segerns gudinna, motsvarar Nike
Dessutom fann ett antal muser som gav inspiration.

Källor:

• Dominique Collon: Ancient Near Eastern Art (1995)
• Oliver Dickinson: The Aegean Bronze Age (1985)
• Charles Freeman: Egypt. Greece and Rome (1996)
• A. Bernard Knapp: The History and Culture of Ancient Western Asia and Egypt (1988)
• Hugo Montgomery: Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e Kr (Esselte 1978)
• Lennart Palmqvist: Främre orienten (Sthlm 1995)
• Lennart Palmqvist: Kreta och Mykene (kurskompendium)
• John Griffiths Pedley: Greek Art and Archaeology (1993)
• Torgny Säve-Söderbergh: Egyptisk egenart (Uppsala 1990)
• Exploring Ancient World Cultures, University of Evansville