Vrak & skeppsfynd i Danmark:
De första människorna bosatte sig i Danmark vid slutet av istiden ca 11000–8000 f Kr.
Under ertebølle-kulturen omkring 5200–4000 f Kr, blev människorna bofasta och brukade jaga, fiska
samt färdas med stockbåt.
- Stockbåtarna från Tybrind Vig.
Platsen är en stenåldersboplats som undersöktes av arkeologer i samarbete med frivilliga
sportdykare. Tre stockbåtar har hittats, från ca 4000 f Kr. Den största är 10 m lång och
tillverkad av lind. Den är konserverad och utställd i museet i Århus. Beskrivs av Detlev Ellmers i The Earliest Ships (Conway Maritime
Press 1996).
-
Hjortspringbåten.
Funnen i torvmosse 1921/22. Plankorna är sydda till
skrovet och åldern har uppskattats till tidigt 200-tal f Kr, dvs järnålder. Den är 14 m lång och
har plats för ett tiotal roddare. Den är kanske ett krigsfartyg. Finns att se på
Nationalmuseum, Köpenhamn. Den säregna
skrovformen med dubbla stävar stämmer bra med bilderna på våra
hällristningar från bronsåldern. Ref Ellmers:
Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
-
Stockbåtarna i
Slusegård,
Bornholm. Funna vid utgrävningar av gravar omkring 1960. Allt trä var borta men avtryck av båtar
fanns i sanden. Båtarna har daterats till första till fjärde århundradena efter Kristus.
Rapport på tyska. Under 2000-2001 har en av båtarna
rekonstruerats av den schweiziske båtbyggaren J.-Ph. Mayerat.
- Nydambåtarna. Perfekt bevarade från 200 - 400-talet e Kr, funna
i torvmosse 1863.
-
Gredstedbrobåten, Ribe amt. Fragment av en båt blev funna 1945. Total längd kan ha varit
20-25 m. Daterad av Detlev Ellmers till 550 ±100. Daterad av J.S. Illsley till 600-talet e Kr.
- Ladbyskeppet.
Kerteminde, Fyn. 22 m långt vikingaskepp (krigsskepp) från 900-talet funnet i gravhög 1935. Allt
trä hade ruttnat bort men nitarna visade skrovets kontur, på samma sätt som
Sutton Hoo-skeppet.
Detta är den enda kända
skeppsgraven i Danmark. Resterna visas i museum. Ref
Skalk 1/85.
- Skuldelevskeppen. Fem vikingatida skepp som
sänkts på 1000-talet vid Skuldelev i Roskildeviken för att bilda en spärr. Redan 1898 fann en
skeppare gamla spant. Platsen grävdes ut 1957-1969 och skeppen finns nu på Vikingeskibshallen i
Roskilde.
- Roskildeskeppen. Då
Vikingeskibshallen i Roskilde byggdes ut 1997 fann man rester av 9 nya skepp, som nu
konserveras. De är daterade till tiden mellan ca 1025 och 1336. Men hur ska dessa nya fynd visas
upp? Låt säga att museet tvingas bygga ut igen för att rymma även dessa fynd som var
resultatet av utbyggnaden, kommer då ytterligare skepp att hittas?
Länk.
- Eltang Vig-skeppet, Vejle amt. Funnet vid Koldingfjorden 1943, utgrävt 1947. Det var
resterna av ett klinkbyggt 18 m långt skepp, daterat till efter 1132. Ref Ellmers:
Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
- Kollerupkoggen. Strandad vid Kollerup strand ca 1150.
Funnen och undersökt på land 1978. Ca 20 m lång. Ref Skalk
4/79.
- Lynæsskeppet, Roskinde. Nordiskt klinkbyggt skepp daterat till 1150-talet. Bärgat 1975.
Finns numera i Roskilde museum. Ref. Mare Balticum (Helsingfors 1998)
- Koldingkoggen,
Vejle amt. Funnet 1943 då vissa delar bärgades. Positionen förlorades. Hittades åter 1999-2000,
bärgades 2001 och undersökt av Fred Hocker. Plankor har dendrodaterats till vintern 1188-89. Alla
delarna konserveras hos Kollinghus museum. Ref Marinarkæologisk Nyhedsbrev
14/2000 och 16/2001.
- Ellingåbåten. Funnen 1922,
bärgad 1968 och finns hos Bangsbo museum. Gjord av
klinkad ek, 14 m lång och daterad till 1163. Ref Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt
in Mittel- und Nordeuropa. Foto: Axel Nelson.
- Aggersundbåten. 12 m långt klinkbyggt
skepp från 1200-talet. Upptäcktes i Limfjorden 1996. Skrovet ligger uppochned i bottenleran. Har ej
utgrävts. Beskrivs i Marinarkæologisk Nyhedsbrev 8/1997.
- Gedesbybåten,
Bøtø Nor på Sydfalster. 12 m lång, utgrävdes 1989-91. Daterad till 1200-talets slut. En
rekonstruktion har byggts med namnet Agnete.
- Vejby-koggen.
Rester av 16-18 m lång kogg funnen 1976 vid Vejby strand. Endast botten återstod på 2 m djup
skyddad av ballaststenar. Ombord fanns keramik och ca 100 guldmynt från England. Tack vare mynten
daterat till efter 1377. Ref Skalk 6/76.
- Lille Kregme-koggen. Funnen i Roskildefjorden. Daterad till 1358. Endast delar återstår.
- B&W varvsområde, Köpenhamn.
På det tidigare varvsområdet hittades 8 vrak 1996. De var från tidigt 1600-tal. Beskrivs i
Marinarkæologisk Nyhedsbrev 8/97.
- Stinesminde-kravellen. Funnen utanför Jylland på 10-12 m djup. Kravell med
två master från första hälften av 1600-talet, kanske holländsk. Skrovet är bevarat. En
mast sticker upp 1½ m över däck. Ref: Dansk Sportsdykker Forbunds Arkæologiske Udvalg,
marinarkæologisk konference 2003.
- Læsøskeppet. Sannolikt holländskt handelsskepp från 1630-talet. Lastat med koppar och
hampa. Fynd finns på Scheepsvaartmuseum i Amsterdam. Ref. Mare Balticum (Helsingfors 1998)
- Brederode.
Holländsk fregatt sjunken nära Helsingör 1658. Delar bärgades 1909 samt på 1940- och 50-talet.
- Den förgyllda solen. Sannolikt är det funna vraket identiskt med detta svenska skepp,
som var på väg från Frankrike till Sverige, förlist 1673. Vraket hittades 1969 vid Tejn
utanför Bornholm. Det svenska skeppet var 45 m långt, med 54 kanoner, och lastat med 10 ton kopparplattor. Ref
Skalk 2/70 & Mare Balticum (Helsingfors 1998).
- Skeppen vid Sose vig, Bornholm. Den 4 december 1678 rådde snöstorm och
dålig sikt. En hel flotta med minst 19 skepp strandade på Bornholms kust. Det var en
svensk armétransport från Stralsund mot Sverige. Omkring 1000 dog och 3000 räddades.
Nästan all last gick förlorad. Flera av vraken ligger sannolikt dolda under
bottensanden. Ref. Mare Balticum (Helsingfors 1998).
- Dannebroge. Danskt 78
eller 82 kanoners örlogsfartyg, sänkt under det stora nordiska kriget 1710, i strid mot svensk flotta.
Tog eld, exploderade och sjönk med amiral Huitfeldt och
500 man på 12 m djup i Köge bukt. Vissa bronskanoner bärgades 1711-1714 och 1873-1875. Platsen
undersöks sedan 1985. Fynd finns utställda i Orlogsmuseet, Köpenhamn. På platsen råder dykförbud,
efter att vraket tidigare plundrats av dykare.
- Diskenvraket, Öresund. I det här området flyttar sig sandbotten ofta, så nya fynd
kan snabbt visas. Vraket "dök upp" ur sandbotten på 16 m djup 1999 och redan
år 2000 hade några däcksplankor försvunnit av strömmar eller annat. Skeppet har 5
järnkanoner vardera ca 8 pund. Plankor är dendrodaterade till efter 1660 och fynd av kritpipor har daterats till ca 1710-1720. Ännu oidentifierad trots omfattande arkivsökning. Ref
Birger Thomsen, NMU.
- Batteriet Tre kronor. Fästningen byggdes i Köpenhamn 1735 på skroven av 10 gamla
örlogsfartyg som sänktes. År 1801 kom fästningen i strid mot den engelska flottan,
se nedan. Ref. Mare Balticum (Helsingfors 1998)
- Slaget vid Köpenhamn.
Danmark var i krig mot England 1801-1814. Engelsmännen ville få tillgång till
Östersjön och sände i april 1801 en stor flotta mot Köpenhamn. I striderna sänktes 25 örlogsskepp. Vraket av skeppet Sjælland har undersökts. Ref. Mare Balticum (Helsingfors 1998)
- Infødsretten.
Danskt 64 kanoners krigsfartyg var byggt 1776. Sänktes utanför Köpenhamn av engelsmännen
i april 1801. Kanoner bärgades av dykare redan på 1840-talet. En 24-punds kanon finns numera
på Tøjhuset.
- Fregatten vid Saltholm.
Hittades efter tips från fiskare i april 2002. Vraket ligger på 12 m djup nära gränsen mot Sverige. 19
järnkanoner finns ombord, upp till 3 m långa. Krigsfartyget är 48 m långt och ser ut att vara från
sent 1700-tal. Enligt svenska media kunde det vara
danska fregatten Charlotte som
sjönk 1737, men det är inte möjligt för Charlotte var 10 m kortare. Det är sannolikt ett av de danska batteriskeppen som placerades ut som försvar mot
Nelsons flotta 1801, exempelvis
linjeskeppet Mars som sjönk 1801. Det kan även vara ostindiefararen Charlotte Amalie. Vraket undersöks av danska och svenska arkeologer.
Ref
Birger Thomsen, NMU.
- Prinds Christian Frederik. Den 22 mars 1808 mötte örlogsskeppet Prinds Christian
Frederik en engelsk eskader vid Sjællands Odde. Efter en ojämn kamp sjönk Danmarks sista större
krigsskepp. Detta skedde alltså under kriget mellan Danmark och England 1801-1814.
- St George. Engelskt linjeskepp som
strandade vid Thorsminde julafton 1811. Förlisningen skedde 800 meter från stranden, 853
drunknade och endast 12 kunde räddas. År 1980 upptäcktes huvuddäck och undre kanondäck intakt i sanden.
Skrovet sticker upp ca 1-4 m över sandbotten.
Vid
en storm 1981 bröts kanondäck sönder. Fynd finns utställda i Strandingsmuseum i Thorsminde. Ref Historiske vrag og søforter (Det Arkæologiske Nævn
2001).
- Birger Jarl. Svensk örlogsfregatt, 42 kanoner, ritad
av Fredrik Henrik af Chapman. 1813 var hon på rutinuppdrag i södra Östersjön. Utanför Møn började
hon läcka kraftigt och sjönk i lugnt väder. Omkring 160 man drunknade. Eventuellt hade hon skadats
vid en tidigare grundstötning och en planka kan ha lossnat. Vraket upptäcktes 1974 på 25 m djup.
Enligt rapporter var hon välbevarad med skrovet i ett stycke och kanoner kvar i sina lavetter.
Numera ska skrovet till stor del ha kollapsat. Beskrivs i IJNA 7.1 1978 & Spår av hav,
yxa och penna av Christian Ahlström.
- U-251.
Tysk ubåt av typ VII C sänkt 1945 i Kattegatt. Upptäckt 1993 på 32 m djup.
- U-534. Tysk ubåt av typ IX C sänkt 1945 utanför
danska kusten. Bärgad 1993.
Vidare läsning: