Vrak från övriga Östersjön:

Listan är sorterad efter förlisningstidpunkt
 

• Fragment av stockbåt, daterade till ca 4200 f Kr, har hittats i den sjunkna stenåldersboplatsen vid Timmendorf utanför ön Poel. Ref Östersjöns skatter (Sjöhistoriska museet 2001)
• Stettin-båten, Polen. Funnen 1962, 8 m lång klinkbyggd, daterad till tidigt 800-tal e Kr. Ref Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
• Ralswiekskeppen. Fyra klinkbyggda skepp hittades på land vid Ralswiek på Rügen åren 1967-80. Skeppen har daterats till 800- 900-talet. Ett av dem har rekonstruerats.
• Hedebyskeppen. I Hedebys gamla vikingahamn i norra Tyskland har både pålspärrar och rester av minst 4 vikingatida skepp från 800- 1000-talet hittats. De bärgade delarna konserveras och visas i Haithabu Museum. Ref Skalk 3/80 & Ole Crumlin-Pedersen: Viking-Age Ship and Shipbuilding in Hedeby/Haithabu and Schleswig (1997). Länk. Länk.
• Fynden i Frauenburg. 1895 och 1899 hittades två skepp i nuvarande Frombork, Polen. Ett var 17 m långt och det andra 6-7 m. De var klinkbyggda på nordiskt vis. Resterna förstördes under andra världskriget så de kan endast dateras grovt till 700- 1000-talet. Ref Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
• Båtarna i Danzig-Ohra. Under muddringsarbete 1933/34 hittades tre klinkbyggda båtar, 11-13 m långa, som har daterats till 900-talet. Ref Otto Lienau: Die Bootsfunde von Danzig-Ohra aus der Wikingerzeit (Danzig 1934).
• Novgorodbåtarna. År 1960 hittades delar av tre båtar begravda i en vall eller mur i Novgorod. Det ska ha skett under befästningar år 1044. Den bäst bevarade båten var gjord av grova plankor och ca 6,75 m lång. Beskrivs av Vladimir Romanovich Chepelev i Skyllis 1/2001.
• Lebafelde-båten.14 m lång klinkbyggd båt funnen 1931 i nuvarande Polen. Grovt daterad till andra hälften av 1000-talet. Ref Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
• Charbrow-båten. Rester av denna ca 13 m långa båt hittades 1896 vid Charbrowo i nuvarande Polen. Daterad till 10-1100-talet. Ref Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
• Koggen i Danzig. Från 10- till 1200-talet. Upptäcktes intakt 1873 men blev upphuggen till kaffeved.
• Skeppsfynden i Riga. Flera fynd. Det mest kända är från 11-1300-talet. Bottendelen av ett klinkbyggt skepp upptäcktes på 6 m djup i en igenfylld floddel i Rigas gamla hamn och utgrävdes 1939. Skeppstypen har förmodats vara kogg, vilket dock har ifrågasatts. Ref IJNA 20.4 1991.
• Darsser-koggen, Rügen, Tyskland. Funnen på 1970-talet. Lastad med tegelpannor, mm, från Norge. Daterad till andra hälften av 1200-talet, undersökt år 2000 och 2001. Ingår i EU-projektet MoSS. Beskrivs i Dyk 4/2002 och Nachrichtenblatt Arbeitskreis Unterwasserarchäologie 8/2001. Bilder.
• Gellenvraket. Skeppssida funnen utanför Rügen, klinkbyggd, lastad med öländsk kalksten. Dendrodaterad till tidigt 1300-tal, möjligen en kogg. Har dokumenterats som fotomosaik, bärgats fullständigt och konserveras. Har en ovanlig konstruktion med kravall utanpå ett klinkskrov. Fotografier av Klaus Andrews, Hamburg. Ref Östersjöns skatter (Sjöhistoriska museet 2001).
• Koggen i Pärnu. Från tidigt 1300-tal. Funnen i Estland 1990. Beskrivs i Östersjöns skatter (Sjöhistoriska museet 2001).
• Poelvraket, Wismar, Tyskland. Hittades, undersöktes och bärgades 1999. 22 m långt klinkbyggt skrovstycke dendrodaterat till 1354. Ref Thomas Förster i Skyllis 1/2000.
• Kopparvraket. Handelsfartyg från ca 1390-1430 lastat med koppar. Sjunket utanför Danzig, funnet 1969 och utgrävt av Polens sjöhistoriska museum. Enligt Clive Tranter har skeppet brunnit. Skeppet var av ek, klinkbyggt med skalmetoden. Skeppet kan ha varit en holk. Foto av lasten. Ref IJNA 9.3 1980.
• Vraket i Wismar-Wendorf, Tyskland. Hittades 1998, senare undersökt och bärgat. Består av delar av köl och stäv, sågade plankor, från ca 18 m långt klinkbyggt skepp dendrodaterat till 1476. Ref Thomas Förster i Skyllis 1/2000.
• Finska Falken. Svenskt krigsfartyg byggt i Finland. År 1564 hamnade hon i strid mot en dansk övermakt i redden utanför Rostock. Kapten Esbjörnsson lät slutligen spränga sitt skepp. Vid dykningar på platsen har ett stort tidsenligt roder hittats, som kan komma från skeppet. Källa: Marinarkeologisk tidskrift 1/2001.
• Vraket vid Mukran. Under strid mellan en svensk och en dansk-lybsk flotta 1565 sjönk detta krigsfartyg på grunt vatten utanför Rügen. Undersöks av tyska arkeologer. Endast botten återstår. En unik smidd bronskanon har bärgats. Möjligen är detta resterna av skeppet Hamborger Jegeren, byggt i Hamburg och köpt av Danmark. Beskrivs i IJNA 27.2, 1998 och i Nachrichtenblatt Arbeitskreis Unterwasserarchäologie 5/99
• Dansk-lybska flottan utanför Visby. 1566 var flottan ankrad utanför Visby. En plötslig storm sänkte minst 15 fartyg och tusentals sjömän drunknade. Vraken har aldrig hittats.
• Maasilinn-vraket. På Ösel byggde Tyska orden 1345 borgen Soneburg. 1576 var borgen dansk och en svensk invasion hotade. Den danske kommendanten lät då spränga hela borgen i luften. I vattnen utanför borgen har ett samtida vrak hittats, daterat till ca 1568. Det bärgades 1987 och konserveras med PEG av Estlands sjöhistoriska museum. Beskrivs i Östersjöns skatter (Sjöhistoriska museet 2001).
• Svenska flottan utanför Domesnäs. 1625 förliste en flotta med 10 svenska örlogsfartyg utanför Domesnäs udde i Rigabukten i nuvarande Lettland. 1936 flöt ett 2 meter högt skulpterat trälejon iland, kanske från skeppen. Vraken har dock aldrig lokaliserats. De kan vara dolda under bottensanden. Beskrivs i MAT 3-4/1991.
• Solen. Svenskt 20 kanoners krigsfartyg som patrullerade i Danzigbukten 1627. Kom i strid och underläge, sprängdes för att inte falla i fiendens händer. Endast botten återstår. Utgrävt av polska arkeologer under 1970-talet. Bland annat hittades en skulptur som kan föreställa Herkules. Kanoner och andra föremål finns snyggt utställda i museet i Gdansk. Beskrivs i Östersjöns skatter (Sjöhistoriska museet 2001).
• Spökskeppet. Intakt flöjtskepp från 1650-talet på 130 m djup utanför Gotska Sandön. Hittades 2003. År 2008 bedömde Johan Rönnby att detta är Östersjöns i särklass bäst bevarade äldre skeppsvrak, bättre än Vasa. Väntar på underökning. Video från TV-serien Vrakletarna finns på Youtube. Länk.
• Mynden (Arkonavraket). 1991 hittades ett kravellbyggt vrak på 10-12 m djup ca 800 m utanför Kap Arkona på Rügen. Undersökt sedan 1992 av Thomas Förster. Skeppet kan ha varit ett beväpnat handelsfartyg eller litet krigsfartyg, sannolikt den danska fregatten Mynden. En brons- och tre järnkanoner har hittats. Ett träprov har dendrodaterats till 1718, som därmed är det tidigaste möjliga förlisningsåret. Ett annat föremål har hittats med året 1718 instämplat. Ref Nachrichtenblatt Arbeitskreis Unterwasserarchäologie 5/99 och 9/02, samt M-J Springmann: Fundort Ostsee (2000).
• Sjöhästen, med stående master, kanske från mitten av 1700-talet. Den förgyllda galjonsbilden visar ett sjöhäst. Fyndet är unikt och hotas av förstörelse från bl.a. fisketrålar.
• General Carleton of Whitby. Brittiskt skepp sjunket 1785 vid polska kusten. Beskrivs i Östersjöns skatter (Sjöhistoriska museet 2001).
• Viborgska Gatloppet / Slaget vid Svensksund. Sommaren 1790 utkämpades två sjöslag mellan Sverige och Ryssland. Flera vrak har återfunnits under 1990-talet. Platsen för Viborgska Gatloppet är numera på ryskt territorium.
• Riksens Ständer. Svenskt krigsfartyg sänkt utanför Tallinn 1790. Vraket upptäcktes på 5-6 m djup 1897 och man bärgade en kanon och ett ankare som än idag står uppställda i centrala Tallinn.  Vid nya dykningar 1998 på vrakplatsen har småföremål bärgats. Själva vraket är helt förstört eftersom platsen är på grunt vatten.
• Kalkvraket. 1991 hittades ett segelfartyg lastat med kalk på 30 m djup utanför Rostock, Tyskland. Odaterat, sannolikt sjunket under 1800-talet. Dokumenterat 1992, -93 och -96. Aktern tycks förstört av sjunkbomb från andra världskriget. Ref M-J Springmann: Fundort Ostsee (2000).
• Russalka. Ryskt krigsfartyg som sjönk i storm utanför Estlands kust 1893. Hittades 2003 på 75 m djup av Estlands sjöhistoriska museum. Ref Associated Press, 27 juli 2003.
• Gangut. Ryskt krigsfartyg sjunket i Finska viken 1897. Foto.
• Jenisej, ryskt krigsfartyg sänkt av en torped 1915, Estland
• Prinz Adalbert. Tyskt krigsfartyg sänkt 1915 av brittisk ubåt, hittat 2007. Djup ca 80 m. 3 av 675 överlevde. Största militära sjökatastrofen i Östersjön.
• Aachen. Tyskt fartyg sänkt 1915. Hittat 2007 på 80 m djup öster om Gotland.
• Kazanets. Rysk jagare. Sänkt på 50 m djup utanför Estland 1916 av en mina från ubåt UC27. Vid undersökningarna i Estland 1993, fick vår side scan sonar en bild av ett sönderbrutet vrak på rätt position. Men vi sände inte ned dykare. Dels på grund av det stora djupet, dels eftersom vraket var mycket trasigt med fragment spridda över ett stort område på den i övrigt helt platta kalkstensbotten. Sonogrammet kan uppvisas på begäran.
• Minsvepare 1, fd Linnea. Tidigare passagerarångare som konverterades till minsvepare av ryska flottan. Sänktes 1916 av en mina utanför Ormsö, Estland. En mycket väl bevarad 47 mm kanon bärgades 1997 och finns utställd på Estlands sjöhistoriska museum.
• Bars. Rysk ubåt försvunnen 1917. Hittades 1993 på 127 m djup utanför Gotska sandön av svensk sjöuggla.
• Hansa. Svensk Gotlandsbåt torpederad 1944 av sovjetiska ubåten L21 och sjunken på ca 100 m djup. Endast två personer överlevde. Lokaliserad 1988 av Bengt Grisell och fotograferad med sjöuggla. Källor – Alexej Smirnov: Svensk historia under vatten och Roger Bengtsson & Jörgen von Zweibergk: Hansa (Höganäs 1992)

Massdödens år 1945:

• Wilhelm Gustloff. 208 m långt tyskt passagerarfartyg, byggt 1938, uppkallad efter nazistisk "martyr". Skeppet byggdes för 1463 passagerare och en besättning på 650 personer. Under ett ynka år hann hon gå i kryssningstrafik genom "Kraft durch Freude" med subventionerade semesterresor för arbetare. Sen kom kriget. Den 30 januari 1945 var hon proppfull med civila flyktingar och soldater på väg från Danzig mot Kiel för att fly från röda armén. Hur många som var ombord vet ingen, kanske 10 000. På kvällen upptäcktes hon av av sovjetiska ubåten S-13, under kapten Alexander Marinesko. Tre torpeder träffade och hundratals dog omedelbart. Efter en timme sjönk hon på 50 m djup utanför den numera polska kusten. Ca 1250 överlevde och kanske 7-9000 dog i iskallt vatten och snöbyar. Det var 15 minusgrader den natten och detta är den värsta sjökatastrofen någonsin.
  Vraket är på 50 m djup på polskt vatten. Ryska dykare dök på vraket efter kriget. Polska dykare på officiellt uppdrag har dykt på och dokumenterat vraket vid flera tillfällen sedan 1973. Vraket betraktas numera som grav och krigsmonument, området bevakas av polska kustbevakningen och dykning är inte tillåten. Fören och aktern är välbevarade, men mitten demolerades efter kriget. Midskepps är skrovet så trasigt, att om det berömda Bärnstensrummet (enligt rykten) finns där, lär även det vara söndertrasat. Beskrivs i Svensk sjöfartstidning 16/1958, Dyk 4/93, Hufvudstadsbladet 950131, Computer Sweden 020215, Dagens Nyheter 2 oktober 2002, Havsvargar av Per-Olof Ekman, Dödens hav – Östersjön av Claes-Göran Wetterholm och Die Gustloff-Katastrophe av Heinz Schön.
• General von Steuben. Tysk passagerarångare byggd 1923 lastad med ca 2000 sårade soldater, 350 läkare och sköterskor och c 1000 flyktingar på väg från Pillau mot Kiel. Upptäcktes 10 februari 1945 nära Stolpe-banken utanför Ostpreussen av sovjetiska ubåten S 13, under kapten Alexander Marinesko. Träffades av två torpeder och sjönk på endast 7 minuter. Ca 300 överlevde. Beskrivs i Havsvargar av Per-Olof Ekman och Dödens hav – Östersjön av Claes-Göran Wetterholm.
• Goya. Norskt lastfartyg byggt 1942 och taget i tysk tjänst, lastat med tyska soldater och civila flyktingar från Danzig. Den 16 april 1945 träffades hon midskepps av två torpeder från sovjetiska ubåten L-3 under kommendant Konovalov. Fartyget bröts itu och sjönk på 4 minuter. 183 överlevde och mer än 6000 dog. Vraket hittades på 80 m djup på polskt vatten 2002 av polske dykaren Grzegorz Dominik och dokumenterades 2003 av ett filmteam från tyska MDR. Efter den expeditionen har vraket förklarats krigsgrav och dykning är förbjuden. Beskrivs i Havsvargar av Per-Olof Ekman och Dödens hav – Östersjön av Claes-Göran Wetterholm. Foto.
• Cap Arcona och Thielbek. Dessa två tyska fartyg låg på redden utanför Lübeck, fyllda med ca 7800 fångar som just evakuerats från koncentrationslägret Neuengamme. Den 3 maj 1945 attackerades fartygen av misstag av RAF. Några hundra överlevde det brinnande infernot. De brända fartygen låg på grunt vatten och bärgades senare så de finns inte som vrak. Dessa två skepp har alltså inget att göra med marinarkeologi, men är värda att nämnas i sammanhanget. Beskrivs i Dödens hav – Östersjön av Claes-Göran Wetterholm.

Slutsats: Fartygskatastroferna i Östersjön 1945, med ca 25 000 döda, kan vara de värsta i världshistorien.

• Jan Heweliusz, polsk färja sjunken i södra Östersjön 1993 på 26 m djup. 54 människor dog. Ingen arkeologisk betydelse. Populärt dykmål för tyska sportdykare. Taxfree-butiken lär vara tom vid det här laget.
• Estonia. Estnisk passagerarfärja som sjönk 1994 mitt i Östersjön på väg från Tallinn till Stockholm. Närmare 900 dog. Ingen arkeologisk betydelse.
   

Vidare läsning:

• Altairs expedition i Estland 1993
• Ein Meer von Wracks, Ulli Kulke

Länkar:

• Wracktauchen an den Küsten von Rügen und Hiddensee