Vrak & skeppsfynd i Norge:

De första människorna kom till Norge vid slutet av istiden ca 8000 f Kr och blev bofasta ca 4000 f Kr. Förmodligen använde de förhistoriska människorna stockbåtar redan för flera tusen år sedan.
  

• Bingenbåten. Stockbåt som hittades 1993 vid Glomma. 10 m lång och gjord av ek. C14-daterad till 170 f Kr ±60. Konserverad hos Norsk Sjøfartsmuseum. En paddlingsbar rekonstruktion har senare gjorts vid museet. Foto: Norsk Sjøfartsmuseum.
• Halsnøybåten. Delar av en klinkbyggd båt med årtullar och sydda bordplank hittades på land 1896, 1½ m ned i en mosse. Stora stenar var lagda på båten för att sänka ned den i det som då var en sjö. Delarna grävdes ut omsorgsfullt men blev tyvärr sönderslagna av lekande barn innan de undersöktes 1903. Båten har C14-daterats till 335±65 e Kr. Ref. Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
• Bårsetbåten. Klinkbyggd 12-15 m lång båt funnen 1931 i en mosse i norra Norge. Daterad till ca 700 e Kr.
• Kvalsundsskeppen. Två klickbyggda skepp från ca 700 e Kr funna i torvmosse 1920. Det större var 18 m långt, det mindre 9-10 m. Det finns inga spår av mast eller mastfot, så skeppen kanske enbart roddes. Fartygen var avsiktligt förstörda, kanske som offergåva. Resterna finns i Bergen Sjøfartsmuseum. Ref. Bass: A History of Seafaring; Skyllis 2/1998.
• Storhaugskeppet. Storhaug eller Gunnarshaug, Hauge på Karmøy nära Haugesund. Denna gravhög plundrades redan i äldre tid. Öppnades och undersöktes 1886, 1902 och 1970. Graven är från slutet av 700-talet och har innehållit en hövding med sin häst och sitt 23 m långa skepp. Endast små rester återstår. Inga tecken tills på att skeppet haft mast och segel, så det kanske endast haft åror.
• Osebergskeppet. Från ca 834 e Kr, funnet intakt i en gravhög 1904, 21 m långt. Bland fynden fanns två kvinnor och en vagn med fyra hjul som var begravda i skeppet. Detta kungliga skepp använde åror och segel. Detta är det tidigaste fyndet av ett nordiskt segelfartyg. Skeppet finns nu i Vikingskipshuset i Oslo.
• Gokstadskeppet. Från ca 850-900 e Kr, funnet intakt i en gravhög 1880, naturligt bevarat i leran, 23 m långt, även det i Vikingskipshuset. Graven innehöll en man i 60-årsåldern och skeppet hade använt åror och segel. Två eller tre mindre båtar (rituellt sönderslagna) hittades också i gravhögen. Länk.
• Tuneskeppet. Från ca 920, funnet i gravhög på land 1867, ca 20 m långt, visas i Vikingskipshuset. Skeppet använde åror och segel. Beskrivs i British Museum Encyclopaedia of Underwater and Maritime Archaeology.
• Klåstadskeppet. Funnet i södra Norge, ca 21 m långt, lastfartyg med kapacitet ca 13 ton, daterat till ca 980. Ref,  Christensen A.E & Leiro G:: Klåstadskipet. (Vestfoldminne 1976).
• ”Grönlandsknarren”. I Bergens hamn hittades 1955 delar från ett 30 m långt klinkbyggt handelsskepp från ca 1250 grävts ut. Delarna hade återanvänts i ett gammalt husbygge. Kanske detta var ett av de stora skeppen som seglade på Grönland. Ref. Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsshiffahrt in Mittel- und Nordeuropa.
• Bolevraket. Funnet 2004 på 10 m djup i Skienfloden vid Telemark. Daterat till 1300-talet. Enmastat fartyg ca 20 m långt.
• Avaldsnesvraket. Ca 22 m långt fraktskepp. Virket dendrodaterat till 1395.
• Christian II:s vrak. Hösten 1532 försökte Kong Christian II att återta Norge. Med en flotta på 30 skepp och och 6000 soldater kom han över Nordsjön från Holland. Flottan drabbades av dåligt väder in Nordsjön och flera skepp förliste. Två eller tre ska ha förlist utanför Lista. Har ej återfunnits. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997.
• Klockskeppet. Enligt en sägen ska ett skepp ha förlist med värdefull last vid Håstein Klokkebåene strax efter reformationen 1536. Kyrkklockorna från Stavangers domkyrka ska ha följt med i djupet. Har ej återfunnits. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997.
• Spanska armadan. Två vilsegångna skepp från den spanska armadan tycks ha förlist 1588 på sträckan mellan Bergen och Sognefjorden. Skeppen är inritade på en karta från 1590 med vraksymbol. De har inte lokaliserats. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997.
• Vraket vid Kvitsøy. Kanske en av de största norska sjöskatterna. Där förliste 1690 skeppet Det Lidet Barn Jesu og St. Antonius van Padua. Ombord fanns bl.a. 200.000 mynt och annan värdefull last. Skeppet är utgrävt av Norsk Sjøfartsmuseum och Stavanger Sjøfartsmuseum. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997.
• Schleswig. Fregatt förlist hösten 1711 vid Missingene. 289 man omkom, endast en överlevde. Vraket ligger på 25-30 meters djup. En begränsad undersökning är gjord av Norsk Sjøfartsmuseeum. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997.
• Lossen. Fregatt sjunken vid Hvaler 1717. Utgrävd av Norsk Sjøfartsmuseum 1967, 1968 och 1970.
• Akerendam. Holländsk ostindiefarare byggd 1724. Seglade i januari 1725 från Texel mot Java men drevs iväg av en storm och sjönk utanför Runde fyr på Sunnmøre. Samtliga ca 200 ombord omkom. Skeppet var lastat med 19 kistor guld och silver. Delar av lasten bärgades 1725 för att sedan glömmas. Upptäcktes 1972 av sportdykarna Bengt-Olof Gustafsson, Stefan Persson och Eystein Krohn-Dal. Platsen har även undersökts av Bergen Sjøfartsmuseum. Inte mycket återstod av skeppet men mer än 500 kg guld och silver bärgades av upphittarna. Totalt var det ca 57000 mynt varav 6600 var guld och resten silver. Delar finns hos Bergen Sjøfartsmuseum och norska Myntkabinettet.
  Upphittarna fick behålla två tredjedelar av mynten som senare såldes. Holländska staten fick en tredjedel. Det var denna händelse som ledde till att Norge 1978 fick ett forminnesskydd då vrak äldre än 100 år automatiskt tillfaller norska staten och skyddas.
  Flera av de 36 kanonerna finns kvar på platsen och kan beskådas av sportdykare. Efter att skeppet slog i strandklipporna drogs det ut av strömmen innan det sjönk. Därför ligger kanonerna längs ett spår från 3 m djup vid stranden till 20 m djup 180 m ut, där även ballaststenarna finns. Utfärder görs av Runde Dykkersenter. Närmaste dykarklubb är Herøy Dykkerklubb i Fosnavåg. Foto av Nils Aukan på två av kanonerna.
• Het Vergulde Lam. 1745 förliste detta holländska skepp på Målen mellan Tvedestrand och Arendal. Skeppets last bestod bla. av slavhandlare Ludwig Ferdinand Rømers förmögenhet i guld, sparad under fem år då han var slavhandlare i Guinea. Har ej återfunnits. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997.
• Fredensborg. Dansk-norskt slavskepp byggt 1753 som sjönk utanför Norges sydkust 1767. Funnet 1974. Bland de spännande fynden var elefantbetar ur den exotiska lasten. Ref. artikel av Gudmund Olsen, Aftenposten, 31 augusti 1997 och British Museum Encyclopaedia of Underwater and Maritime Archaeology. Målning av Ants Lepson.
• Samson af Christiansand. Handelsfartyg förlist vid Homborsund 1786, funnet 1984.
• Ydale. Norsk bark byggd 1858 och sjunken 1875. Det 35 m långa skrovet hittades 1973 på 28 m djup, delvis täckt av sand.
• Blücher. Tyskt krigsfartyg byggt 1939. Användes vid Operation Weserübung, dvs anfallet mot Norge. Men sänktes tidigt på morgonen den 9 april 1940 av det norska kustartilleriet. Två skott från de gamla  kanonerna Moses och Aron gjorde Blücher manöveroduglig. Därefter sänktes hon av torpeder. Sänkningen gav norska regeringen dyrbar tid att förbereda sig inför invasionen. Det 210 m långa fartyget hade 1600 man besättning och 800 soldater. De flesta överlevde. Vraket ligger upp och ned på drygt 90 m djup i Oslofjorden. Populärt mål för trimix-dykare. Beskrivs i tidningen Dyk 7/95 och tidningen Dykking 2/88. Foto.
• Vraken i Narvik. Våren 1940 sänktes ett antal lastfartyg och tyska krigsfartyg utanför Narvik. Dessa välbevarade vrak i det klara vattnet lockar nu sportdykare från hela världen. Bilden visar malmlastaren SS Romanby. Foto av Lennarth Högberg, Dyk & Fototeknik.
• D/S Mira & Hamburg, norska skepp sänkta 1941 vid Lofoten av brittiska flottan.
• HMS Edinburgh. Brittisk 185 m lång kryssare lastad med över 5 ton sovjetiskt guld på väg till USA, för att betala vapenleveranser. Sänktes utanför Nordnorge 1942 efter attacker av U-456 och tyska krigsfartyg. Hittades 1981 av Keith Jessop och nästan allt guld bärgades från ca 250 m djup med mättnadsdykare. Sovjet fick 36% av guldet och bärgarna 45%. Systerfartyget HMS Belfast finns idag som museifartyg i London. Beskrivs i The Complete Idiot's Guide to Sunken Ships and Treasures av Stephen Johnson.
• Scharnhorst. Tyskt 235 m långt krigsfartyg med 28 cm-kanoner byggt 1936. Sänkt 1943, 65 sjömil norr om Nordkap. Endast 36 män överlevde. Hittades 2000 med side scan sonar på 300 m djup. Foto. Ref Der Spiegel 41/2000.
• Tirpitz. Tyskt 251 m långt krigsfartyg med 38 cm-kanoner, byggt 1939. Bombat av RAF och sänkt 1944, norra Norge. Vraket har skrotbärgats och det är inte mycket som återstår. Beskrivs i tidningen Dykking 1/95. Foto.
   

Vidare läsning:

• Norska vraklistor
• Narvik – den ultimata vrakdykningen?, Lennarth Högberg