Inget fläskkött på planet
Över Julen & nyåret skulle jag och min syster besöka vår mamma som jobbade i Riyadh, mitt i den arabiska öknen. Det var svårt att få visum dit. Så vi såg till att få en inbjudan att komma till arbetsplatsen på ”studiebesök” och plötsligt gick det att få visum för en månads besök. I december reste vi. Flyget försenades, vi missade vår anslutning och tvingades flyga till Jedda. Där blev det väntan på ny anslutning och personalen behandlade min syster som mindre värd bara för att hon var kvinna. Annars var det kul att flyga med bolaget Saudia: Före start spelades en video upp med kungens porträtt och en bön ur Koranen om att resan ska gå bra. Den bönen fungerade faktiskt – vi kraschade inte! Erfarenheten visar därmed att läsning ur Koranen är ett effektivt skydd mot flygkrascher. Vi bodde hos mamma och en kollega i campen för den utländska personalen, alldeles bredvid mammas jobb. Där levde vi bekvämt med både swimmingpool och personalrestaurang intill. Dansställen och biografer var förbjudna liksom alla sociala ställen där män och kvinnor riskerade att komma nära varandra, om de inte var gifta. Julafton firade vi med kollegerna på campen. Någon bjöd t o m på hemgjort förbjudet vin. Det vi såg av landet, verkade tryggt och nästan utan brottslighet. Dels var levnadsstandarden hög som i en välfärdsstat så ingen behövde stjäla, dels var straffen för olika brott mycket hårda. Även i trafiken: Körde man mot rött ljus blev det två veckors fängelse direkt. Det var lätt att åka buss och taxi i stan, men i bussarna tvingades kvinnor sitta längst bak bakom en vägg! De enda motorcyklarna som syntes var polisens; det sades att privata motorcyklar var förbjudna. Taxichaufförerna kom från Filippinerna och Pakistan, arbetade sju dagar i veckan för kanske 10 kr per timme. De var artiga och trevliga och talade god engelska. Men det påstods att någon taxichaufför hade både våldtagit OCH mördat en flicka. Varför mörda? Jo landet hade dödsstraff på våldtäkt så om man skulle våldta var det ”praktiskt” att inte lämna något levande vittne. Mycket var billigt i detta skattefria rika land och Riyadh var ett paradis för piratkopior. Landet hade inga lagar för Copyright, så det såldes mycket piratkopierade musikkassetter, dataprogram och kläder. Vi köpte fina ”Lacostetröjor” och ”Benettonskjortor”. Jag köpte en (äkta) bra kamera. I souken (marknaden) kunde man köpa italienska guldsmycken billigt. På kvällarna umgicks vi ibland med västerlänningar på andra camps. Vi besökte bilsouken där vi såg många Rollsar, Porsche och Jaguar som man billigt skulle kunna flyttimportera till Sverige. Många hade dock dålig lack eller var omlackade pga det hårda klimatet. På lediga stunder arbetade jag med en bok som skulle översättas hemma i Sverige. Därmed hade jag alltid något att göra några timmar varje dag. Praktiskt. Vi västerlänningar umgicks intensivt med varandra. En dag deltog vi i ”Hash run”. Det är ett slags engelsk orienteringslöpning i halvöknen. Eftersom både män och kvinnor deltar är det förbjudet av myndigheterna. Sedligheten vaktas av den religiösa polisen mutawa, farbröder med svart kappa, skägg och käpp. Därför måste vi samlas i smyg på bestämd plats. Dit kom ett hundratal västerlänningar med familjer. En kuriositet var Idi Amin. Då vi blev skjutsade genom stan, pekade chauffören och berättade att ”Där bor Idi Amin”. Det var ett ganska vanligt privathus. Jag ville inte stanna för att hälsa på. Idi Amin från Uganda är (sedan Pol Pot dog) sannolikt världens värste ännu levande massmördare.
Graffiti Rock
Graffiti RockEn dag reste vi till Graffiti Rock. I närheten av orten Quwaya reser sig en klippa över ökenslätten. Ungefär som Ayers Rock i Australien. På klippan har man funnit urgamla hällristningar. De föreställer bl a boskapsdjur som inte levt i området de senaste 5000 åren. Man tror att bilderna gjordes på en tid då landet var bördigt och inte öken. urgamla ristningar på Graffiti Rock Snart var vistelsen slut och vi reste hem.
Per Åkesson, sept 1997
reviderad 2000
PS våren 2000: Svenska Amnesty har startat en kampanj för rättssäkerhet i Saudiarabien. Läs mer hos Svenska Amnesty. |