Första gruppen gör sig klara att hoppa i från plattformen i aktern på båten Marion. Igång med "jättekliv", upp via stege.

Peter under påklädning. Trots att det var 25-26°C i vattnet blir det lätt kallt efter någon halvtimme. En shorty (utan ben) hade varit i väl minsta laget. Ovan ytan runt 20-22°C och blåsigt, fast det var inte alltför farligt med lite kläder på.
Alla flaskor var 15L 200bar med DIN-koppling. För de som hade egen reg för yoke skruvade de i en insats.

Lunch. Kocken och DM Tony vid bardisken. Maten var helt OK, speciellt här på New Hurgada. Lite "egyptiskt" spännande, dock utan att vara allför kryddig (klar nackdel när man dyker :). Jag hugger in på köttgrytan. Ris med nötter, frukt och lite annat smått och gott vill jag minnas det var i de andra byttorna. Läsk och vatten till självkostnadspris i en kyllåda.

Aaahh! Bara leende efter ännu en timme nere i akvariet.
Rätt kul att se hur mycket längre luften räckte när man började få in andningstekniken. Från 22 minuter på första dyket (mitt 5:e totalt) tog det 6 dyk att komma till de 45-60 som de mer erfarna nådde på samma djup. Vår maxtid blev 58 minuter.

Peter tömmer ur luften ur västen inför färden hem mot hamnen. UV-kameran i hinken kunde hyras för 25 USA-dollar/dag. Fast vi skippade det. Nästa gång kanske.

I väntan på minibussen hem till hotellet. Den gula färjan i bakgrunden är en torrdocka för två små ubåtar som tar passagerare och åker runt bland korallreven. Minns inte vad det kostade, men det var rätt dyrt. Marinan ligger inne vid ett lyxhotell (Sinbad), med vakter, taggtråd och murar runt om. Och många dykbåtar, säkert 20-30 st. Dykning är storindustri i Hurghada.

Marion defilerar bredvid under vår kaptens (New Hurgada) muntra tillrop.

Valross äntrar båten. Räddningsstyrka beredd.

Peter avslutar vår vistelse med att klocka hur länge utrustningen klarar det lokala kranvattnet. OBS efter sista dyket! Säkerheten främst.