Projekt ölbärgning 1999

Av Mats Karlsson

”Ubåtsmassakern” utanför Öland

Den 11 oktober 1915 låg den engelska ubåten HMS E-19 utanför Ölands södra udde på uppdrag att sänka tyska fartyg som gick med järnmalm mellan Sverige och Tyskland. Järnmalm som användes för att bygga upp den tyska krigsapparaten under 1:a världskriget. Dessa transporter var mycket lönande för Sverige och dess inkomster blev grunden för uppbyggandet av det ”svenska folkhemmet”. Denna dag skulle bli en av historiens mest lyckade ubåtsattacker någonsin. E-19, med befälhavare kapten Cromie, sänkte 4 st stora tyska lastångare samt jagade ytterligare en ångare upp på grund i Kalmarsund utan att ett enda människoliv gick till spillo.

Det första fartyg som sänktes, på förmiddagen, var s/s Walter Leonhardt därefter jagades s/s Germania upp på grund i Kalmar sund vilket senare ledde till diplomatiska protester mot England från svensk sida. Efter detta sänktes, i tur och ordning, s/s Gutrune, s/s Director Reppenhagen och till sist s/s Nicomedia.

Sänkningen av s/s Nicomedia

Strax innan kl. 18.00 siktades den tyska lastångaren s/s Nicomedia av den engelska ubåten. Kapten Cromie beodrade full fart i ÖV-läge mot ångaren. Den tungt lastade ångaren upptäckte faran och försökte undkomma genom att sätta kurs mot Ölands södra udde. Ubåten avlossade ett par prejningsskott med däckskanonen över fartygets bog varefter Nicomedias kapten fann det för gott att stanna. När fyra man ur den engelska ubåtsbesättningen kom ombord på ångaren, för att besikta lasten, bjöds de vänligen på tyskt, välsmakande veteöl. Därefter undrade tyskarna om det verkligen var nödvändigt att sänka ett sådant vackert fartyg och hävdade att man befann sig på svenskt vatten. Engelskmännen torkade bort ölskummet från skägget och svarade: ”Tyvärr det är krig, ni får 15 minuter på er att lämna fartyget”. Tyskarna samlade snabbt ihop sina tillhörigheter, satte sig i livbåtarna och rodde bort från fartyget. Engelskmännen öppnade bottenventilerna och applicerade en sprängladdning i aktern under vattenlinjen. Kl. 19.30 den 11 oktober 1915 försvann s/s Nicomedia ner i djupet dit hon vilar än idag på 36 meters djup utanför Ölands södra udde.

Operationsområdet i södra Östersjön

Ölbärgning

Sedan upptäckten av s/s Nicomedia 1982 har platsen varit ett populärt utflyktsmål för dykare. Våren 1998 hittade min kollega, Stefan Fransson, ölflaskor i vraket. Eftersom vi kände till denna fantastiska historia om ölet tog vi kontakt med ett bryggeri och undrade om möjligheten att återskapa detta unika öl. Bryggeriet tände på idén och vintern 1998-99 fick vi bärgningsrätten på s/s Nicomedia. Sommaren 1999 bärgades de första ölen som sändes upp till bryggeriet. Där konstaterade man att jästkulturen fortfarande levde vilket var en förutsättning för projektets genomförande. Till stora båtmässan i Stockholm 2000 var första satsen färdig av det nygamla veteölet som nu gick under namnet ”Vrak”. Fr o m den 5 april 2000 kunde ölet beställas på systembolaget. Nu kan var och en testa hur ett veteöl smakade under 1:a världskriget och samtidigt insupa ett stycke marin historia. Projekt ölbärgning har lyckats och ölet i sig är historiskt eftersom det endast hänt en gång tidigare att en liknande process lyckats.

sonogram av Nicomedia gjort av Sture Hultquist

Team ölbärgning 1999

• Mats Karlsson, dykare
• Stefan Fransson, dykare samt ölets upptäckare
• Marcus Runeson, dykare
• Slottskällans Bryggeri AB i Uppsala, Tel. 018-15 58 00

Vidare läsning

• The submarine massacre of 1915