Detta är kapitel nitton ur Historia om de nordiska folken av Olaus Magnus (1555, rev. upplaga med moderniserad stavning 1909)

Nittonde kapitlet

Om tre berömda sjöar i Götaland

MÅNGA MÄRKLIGA SJÖAR finnas i Norden, hvilka väcka förvåning genom sin storlek och sin belägenhet. Af dessa är den förnämsta belägen i Västergötland och kallas Vänern. Den är 130 italienska mil i längd och nästan lika många i bredd, den innesluter en mängd öar af växlande beskaffenhet och upptager öfver 24 betydliga tillflöden, men har blott ett enda utflöde (hvarom strax nedan). I denna sjö och dess närmaste omgifning finnas många präktiga adelsslott, af hvilka det förnämsta är Leckö slott, beläget på en hög klippa och uppfördt genom Skarabiskoparnas försorg. Där finnes en brunn, uthuggen i den hårda klippan, med ett djup af mer än 200 fot. Men denna urhålkning har utförts ej ensamt med redskap af järn, utan äfven med eld, som underhållits med trehundra de fetaste fläsksidor, hvarvid man dag för dag omväxlande anbragt elden och borttagit den. Ty bland dessa folk har man gjort den erfarenheten, att ingenting hastigare genomtränger den hårda stenen än späck eller svinister. Invid den nämnda sjön ligga de urgamla städerna Lidköping och Tingvalla, hvilka alltjämt skörda stor rikedom ur grufvor, som gifva det bästa järn och stål.

Vidare finnes en annan sjö, benämnd Vättern, hvars vatten är så klart och genomskinligt trots dess grönskiftande färg, att man kan se ett mynt djupt nere på dess botten. Vid denna sjö ligger den hel. Birgittas (äfven kallad Brigida) och hennes dotters den hel. Katarinas berömda kloster [i Vadstena], som grundats och begåfvats genom bägges frikostighet och fromhet. Därjämte finnes ännu en stad, kallad Jönköping, vid sjöns södra ända, för alla tider minnesvärd genom de ståtliga riksmöten som konungarna där hållit. Äfven finnas vid sjöns nordliga stränder grufvor med outtömligt förråd af malm. Slutligen är att nämna Alvastra kloster, praktfullt byggdt och rikligen doteradt på den hel. Bernhards [af Clairvaux] tid. I närheten af denna ort, i byn Tolstad, blef konung Sverker en julnatt dräpt af sin egen stallmästare medelst ett betsel såsom mordvapen.

Den tredje sjön kallas Mälaren; vid dess stränder ligga städer, fästen och präktiga adelsgods. Utom dess finnas ej långt från sjön inne i landet outtömliga silfver-, koppar-, och järngrufvor, omöjliga att värdera. Däraf kommer sig, att Svea och Göta konung aldrig är eller varit Europas öfriga furstar underlägsen i fråga om all slags drätsel och rikedom.

En sjökomplex med färskt vatten finnes dessutom i Lapplands fjällbygder, kallad Lule träsk, med en längd af 300 och en bredd af 120 italienska mil. Än vidare ligga där nära hvarandra många andra träsk och sjöar, något kortare och bredare, hvilka äro så rika på fisk, att de knappt hafva sin like i hela Europa, för att ej säga i hela världen. Vidare den ryktbara Hvita sjön i polens närhet och till sist Pienthen i Finland jämte ett otal af dylika sjöar, träsk, älfvar och djupa källsprång.

Olaus Magnus