LIDKÖPING: Vänermuseet kan bli först i världen

Skeppsfynd i jätteakvarium

Föreställ dig att Vasaskeppet hade placerats i en jättelik glastank i stället för uppe på det torra. Nu forskar Vänermuseet inför ett sådant jätteakvarium för fartygsfynd. Ett sådant museum blir världsunikt.

PER ÅKESSON 054-19 90 00 / redaktion@nwt.se

Varnande exempel

Om man inte planerar för konservering och förvaring kan det gå som det gick för Alvin Clark. Det var en tvåmastad skonare som byggdes 1846 och sjönk 1864 i Lake Michigan, USA. I det kalla sötvattnet bevarades skeppet extremt väl. Hon hittades av sportdykare och lyftes upp till ytan 1969. Masterna stod kvar med vant och stag på plats. Efter att ha länspumpats flöt hon till och med på egen köl. Men ingen hade tänkt på konservering, så på några år ruttnade fartyget fullständigt bort.

Jätteakvarium

Ett hermetiskt slutet akvarium skulle kunna skapas i Lidköping. Rent vatten får cirkulera tills alla organismer är borta. Vattnet blir då helt dött och glasklart. Föremålen inuti förblir bevarade och kan beskådas utifrån av besökare. Visionen är att fem hela skepp ska placeras i jätteakvariet, det största 34 meter långt. Detta kan bli ett pionjärprojekt, för ingenstans i världen har man hittills placerat stora skeppsfynd i en glastank.

Forskning återstår

Forskningen inför projektet pågår i tre år och drivs av Vänermuseet i samarbete med Svenska lantbruksuniversitetets vetenskapliga avdelning (SLU), Vasamuseet och Riksantikvarieämbetet. Marinen kommer att bärga vraken. Denna konservering beräknas bli mycket billigare än traditionella metoder, men budget och närmare planer är inte klara. Först krävs denna forskning kring konserveringsmetoden, därefter fattas beslut.

Metoden provas nu ut med ett lösfynd: ett fyra meter långt roder placeras i särskild testtank. Fungerar det som tänkt, går arbetet vidare och ett ”akvarium” kan bli verklighet. Metoden kan användas för konservering av alla slags vattendränkta föremål, inte bara skeppsfynd.

Träroder på marinens fartyg. Rodret är ett lösfynd från närheten av Stånguddens fyr. Det är årsringsdaterat till omkring 1850 och får nu tjäna som testobjekt för den nya konserveringsmetoden. Vänermuseets arkeolog Roland Peterson syns längst till höger.

FOTO: THOMAS KÜHNEL