Grekland första årtusendet före Kristus

Först på 1000-talet når järnåldern Grekland. Då hade redan järnet använts i över hundra år på annat håll.

Olika grekiska dialekter är doriska (i söder), joniska och aioliska (i norr). De döda lades i brandgravar.

Grekland består till stor del av stadsstater, även kallat polis. En stadsstat är en småstat som består av en stad med kringliggande landsbygd. Den kringliggande landsbygden är tillräckligt stor för att försörja staden baserad på en feodal ekonomi redan innan penningekonomin uppstått. En polis är huvudsakligen självförsörjande och utan större behov av import och export.

”Mörka århundraden” varar fram till c 750 f Kr.

Aten berörs mindre av nedgången och exporterar keramik under hela perioden 1000-300 f Kr.

c 1050-900 proto-geometrisk keramik i Aten.

c 900 keramik i den geometriska stilen utvecklas i Aten

c 850 utflyttning till Smyrna, Anatolien

c 825 grekisk handelsstation i Al-Mina, Syrien

c 800 stenlagda gator i Faistos, Kreta

776: de första olympiska spelen, enligt sägnen. Därefter hölls de vid Olympia fram till 395 e Kr. Man tävlade i 9 grenar under 5 dagar.

c 750-600 orientalisk period

Denna period har fått sitt namn på grund av nya intryck österifrån, främst inom bildkonsten.

Nu grundas grekiska kolonier vid Medelhavets och Svarta havets kustområden. Ett skäl till utvandringen kan vara arvsregler. Först skulle jorden delas mellan sönerna. Då befolkningen ökade blev detta ohållbart, så övertaliga söner tvingades utvandra. En tidig koloni är Pithekoussai i Italien som grundas från Euboia.

Helgedomar i Olympia, Delfi och Delos med votivgåvor av terrakotta & brons. Oraklet i Delfi talar om vart kolonisterna ska resa.

Korint dominerar keramiktillverkningen och utvecklar den doriska byggnadsstilen.

Stadsstaterna styrs ofta av en kung (basileus) eller en tyrann. Dessa tyranner behöver inte alltid vara tyranniska i dagens mening. Deras styre brukade förutsätta ett visst folkligt stöd. Tyranndömena var sannolikt en del av utvecklingen från aristokrati till oligarki eller demokrati. Enligt Aristoteles uppträdde tyrannen först som demagog, en uppviglande folkledare, som tog makten från styrande aristokrater.

Grekiskt alfabet införs, inspirerat av det feniciska.

Orientaliskt inflytande på konst.

700-talet: Homeros skriver ned Odysséen & Iliaden på versmåttet hexameter. Berättelsen utspelas ca 1200 f Kr.

733: Kolonin Syrakusa grundas på Sicilien från Korint.

c 700: Hesiodos skriver Theogoni (Gudarnas uppkomst) och Verk och dagar.

c 675: Svartfigurskeramik utvecklas i Korint.

c 660: Staden Bysantium, numera Istanbul, grundas vid Bosporen.

657 (eller c 620?): Kypselos i Korint är den första kända tyrannen.

De första mynten uppfinns i Lydien c 650. De är stampade endast på en sida och tillverkas av elektron (blandning av guld och silver). Mynten når Grekland först i Egina c 595, som börjar tillverka silvermynt. Myntproduktionen sprider sig i hela Grekland, med den eginetiska myntfoten som mest utbredd standard.

c 650: Hopliter blir vanliga. Det är fotsoldater som själva bekostar sin rustning. De uppträder i stridslinje (falang) eller fyrkant. De är överlägsna föregående stridsteknik.

Aten är en aristokrati (klassvälde) styrd av arkonter (ämbetsmän) och aeropagarådet (ett adelsråd). År 621 antas en hård ”drakonisk lag” av Drako i Aten.

Från 600-talet är Sparta en krigisk oligarki (fåvände) med två kungar i toppen. De två kungarnas makt balanseras dock av ett folkråd och konstitutionen. Manliga medborgare sätts i militär träning från sju års ålder.

c 600-480 arkaisk period

Sparta & Aten är nu dominerande stadsstater. Aten härskar över halvön Attika och Sparta sydvästra delen av Peloponnesos. På 500-talet skapar Sparta det peloponnesiska förbundet med angränsande stadsstater.

Typiska skulpturer: kourus/kouroi och kore/korai, dvs nakna ynglingar och draperade damer med stel hållning och ett ”arkaiskt” leende på läpparna.

Bruket med brandgravar upphör och ersätts av inhumering, dvs de döda begravs hela.

På 500-talet verkar filosoferna Thales, Anaximander och Anaximenes i Miletus. De förutspår atomteorin.

År 594-ca 590 är Solon arkont i Aten. Han lindrar de drakoniska lagarna och demokratiserar delvis Aten. Befolkningen delas upp i 4 fylen (klasser) efter förmögenhet. 9 arkonter väljs årligen. Folkförsamlingen (ekklesía) är ett slags stormöten där samtliga medborgare har rösträtt. Det finns även det så kallade folkrådet (boulé) med 500 ledamöter funktion som beredningsorgan för folkförsamlingen.

Efter Solon tas makten åter av en tyrann.

Poetissan Sapfo från Lesbos dör c 570

545-527: Peisistratos tyrann över Aten, gynnar landsbygdsbefolkningen på adelns bekostnad.

c 530 rödfigurskeramik utvecklas i Aten och tillverkas fram till c 300.

c 525: Pythagoras från Samos, filosof

c 510 störtas Hippias, den sista tyrannen i Aten och staden demokratiseras återigen av Kleisthenes. Folket delas upp i 10 fylen (klasser eller stammar) beroende på varifrån man kommer i Attika. Representanter för fylen utses medelst lottning. Adelns gamla aeropagaråd får finnas kvar, men medlemmarna tillsätts nu från f.d. arkonter.

508/507: Enligt Cartledge, de år då demokratin grundades i Aten.

Persiska krigen:

499 Uppror börjar bland grekiska kolonier i Jonien, mot perserna och kung Darius. Dessa greker får sympati hos grekerna i Grekland.

498 En flotta från Aten och Eretria attackerar Sardes, huvudstad i den persiska satrapen (provinsen). Upproret sprider sig till Cypern.

494 Perserna förstör staden Miletos och upproret är krossat.

490 Persisk straffexpedition bränner Eretria och deporterar befolkningen, men Miltiades besegrar perserna vid Maraton.

486 Darius dör och efterträds av sonen Xerxes, som börjar planera en hämnd.

480 Xerxes' landarmé invaderar med hjälp av en pontonbro över Hellesponten. Dessutom attackerar flottan. Vid Thermopyle gör 300 spartaner tappert motstånd i ett trångt bergspass men besegras och Aten överges och plundras.

480 Themistokles vinner sjöslaget vid Salamis, med bl a 200 triremer. Enligt Herodotos är detta krigets vändpunkt.

479 Grekerna besegrar Mardonius' persiska landarmé vid Platee på Boeotien.

Dessa krig skildras dels av Herodotos och dels redan år 472 av Aischylos i Perserna.

480: klassisk period börjar

Atens demokrati: Attika delas upp i 100 (senare, efter Kleistenes' reformer, 150) demer (kommuner) respektive 30 trittyer. Dessa sänder delegater till folkrådet, ett parlament med 500 ledamöter. I toppen på detta fanns arkonterna, en regering av ämbetsmän valda på ett år.

Atens domstolar: Det torde ha varit synnerligen svårt att muta en domstol i Aten. Juryn utsågs nämligen genom lottdragning omedelbart före rättegången. Pläderingarna tidsbegränsades med ett vattenur.

ca 484 föddes historikern Herodotos. Han dog ca år 425.

ca 485-415: Impopulära personer kunde sändas i exil från Aten medelst omröstning ostraka. Det innebär att man skriver den misshagliga personens namn på en lerskärva.

477: Aten skapar det första delisk-attiska sjöförbundet med c 200 stadsstater som försvar mot perser och motvikt mot Sparta och Korint. Förbundets ledning och kassa var förlagd till Delos, men efterhand kom Aten att dominera.

I takt med Atens ökade dominans blir den attiska myntfoten populär. Dessa mynt är stampade på båda sidor, en drachm är ca 4,36 g och de flesta mynten görs av silver. Attiska mynt känns lätt igen på ugglan och Pallas Athena.

På tidigt 460-tal segrar Kimon (Cimon) i sjöslaget vid Eurymedon och grekerna kontrollerar Egeiska havet.

465: Xerxes dör i Persiska riket och ersätts av Artaxerxes I. (ref Cartledge)

462 säger Aten upp försvarsförbundet med Sparta och fiendskapen ökar mellan de två staterna.

461: Perikles får makten i en kupp mot den aristokratiska ledningen. Han börjar ytterligare demokratisera Aten.

460-457: Aten bygger långa skyddsmurar ned till hamnstaden Piraeus.

450: En persisk flotta besegras av Atenare i slaget vid Salamis, Cypern. Det finns nämligen olika orter som heter Salamis.

446/445: Aten och Sparta sluter fred för 30 år framåt, men det skulle inte hålla.

ca 450-425: Perikles demokratiserar ytterligare statsskicket och låter bygga upp Aten efter persernas förstörelse. Parthenon och Hefaisteion vid Agora byggs mm. Den mest berömde skulptören och bronsgjutaren under denna tid heter Feidias.
 

431-404 peloponnesiska kriget, Atens maktambitioner krockar med Sparta. Kriget består av två delkrig. Först utspelas det archidamiska kriget (431-421). Perikles dör 429 och pest drabbar Aten.

Slutligen blir det vapenstillestånd, Nikias-freden (421-413). Under denna mellanperiod gör Aten 415 ett misslyckat krigsföretag då Alkibiades anfaller Syrakusa på Sicilien. Syrakusa begär hjälp från Sparta. Aten förlorar 40 000 man och halva flottan.

Sedan kom det dekeleiska kriget (413-404) då Sparta får persiskt stöd att bygga upp en flotta. Lesbos, och senare Melos, försöker stå utanför deliska sjöförbundet, båda straffas hårt av Aten. Spartas general Lysander lyckas först ta Hellesponten 405 och sedan erövra 180 grekiska krigsfartyg. Sparta vinner kriget, Atens murar rivs ned och 30 tyranniska ledare tillsätts i Aten enligt fredsavtalet. Dessa störtas snart och Aten är åter fritt, men har förlorat sin flotta och sitt välde. Under dessa krig gjordes alltid paus i striderna då det var dags för de olympiska spelen i Delfi. Krigen beskrivs av Thukydides och Xenophon (Spartavänlig).

Persien hjälper sedan Aten att bygga upp sina murar och en ny flotta för att skapa maktbalans. De följande årtiondena är dock Sparta och Persien dominerande makter.
 

424 Darius II blir persisk kung (ref Cartledge)

411: Aristofanes skriver Lysistrate där kvinnorna går i strejk för att tvinga fram en fred.

407: Erekteion byggs på Akropolis.

Thukydides (c 460-c 400), historiker. Han var först i kriget men tvingades i exil. Då besökte han Sparta. Skriver Historien om det peleponnesiska kriget. Känd för realistiska krigsskildringar, tex striden om Syrakusa 415.

399: Filosofen Sokrates (c 470-399) anklagas för att vara sofist och för att vilseleda ungdomen. Känd för att ha sagt "Temet noste" (Känn dig själv). Han avrättas.

395-386 varar de Korintiska krigen. År 394 vinner Aten vinner sjöslag mot Sparta med hjälp från perserna.

387-385: Akademin i Aten grundas av filosofen Platon (427-347). Även kvinnor kunde bli filosofer (ref Freeman kap 14). Enligt Montgomery (s 122) förespråkade Platon politisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män.

379-371: Krig mellan Thebe och Sparta, där Thebe segrar.

377: Aten grundar det Andra sjöförbundet med ett sjuttiotal småstater.

Omkring 370 har Sparta nästan helt förlorat sin makt och reducerats till en liten stadsstat, kanske utmattat efter alla krig. Thebe är dominerande militärmakt fram till 362.

362: Thebe i krig mot Sparta, Aten, Akaja, Mantikon, Elis. Thebe förlorar.

Aristoteles (384-322), filosof. Han hävdar att det grekiska statsskicket utvecklades monarki-oligarki-tyranni-demokrati.

c 350: teatern i Epidaurus byggs.
 

359: Filip II blir kung av Makedonien. Landet har en stabil ekonomi och gruvor med guld och silver. Det gamla språket undertrycks och Filip inför grekiska som officiellt språk. Filip är en skicklig militär och uppfinner falangen, som sonen Alexander ska få nytta av.

357; Flera stater bryter sig loss från Andra sjöförbundet under Aten.

353: Filip ockuperar Thessalien.

338: Filip besegrar en Atensk här vid Chaeronea och har därmed i praktiken kontroll över Grekland. Filip är grekofil och behandlar de grekiska staterna milt.

337: Filip skapar det Korintiska förbundet som en allians mot perserna.

336: Filip mördas och efter vissa intriger väljs hans son Alexander till kung. År 1976 upptäcktes en grav i Vergina i Makedonien som man trott innehåller Filips kvarlevor. Undersökningar av skelettet 2000 leder till slutsatsen att det snarare är Filips bror som begravts.

335: Thebe gör uppror mot Alexander, staden utplånas och Alexander får kontroll över hela Grekland.

Under 300-talet blir det vanligt att mynt tillverkas inte bara av silver, utan även av guld och brons.

334: hellenistisk period börjar

Alexander av Makedonien (356-323), son till kung Filip, född i den makedonska huvudstaden Pela, uppfostrad av Aristoteles, tar makten. Grekland enas och ett imperium skapas. Alexanders liv beskrivs dels av den samtida filosofen Kallistenes, dels senare av Plutarkos. Det sägs att Alexander under sina fälttåg alltid hade ett ex av Iliaden under sin huvudkudde.

334: fälttåget startar mot Persien med endast ca 45000 man

333: Slaget vid Issus, där persiska armén får stryk.

332: Belägringen av Tyre. Anatolien och Egypten intas därefter.

331: Alexander besegrar persiske kungen Darius III vid Gaugamela. Alexander intar Babylon och Susa utan strid. Persepolis förstörs. Den flyende Darius mördas av sina egna män och Alexander avrättar Darius' mördare.

329: Bergspassen Hindu Kush passeras och Alexander besöker Samarkand. Han gifter sig med en lokal makthavares dotter, Roxane. I Baktrien får 30 000 unga män lära sig grekiska och området förblir hellenistiskt i århundraden.

Vid denna tid börjar han kräva att hans generaler utför den persiska vördnadsritualen proskynesis, vilket generalerna inte gillar.

Jag anser att det är förståeligt att Alexander försökte assimilera sig. Han hade ju erövrat ett rike långt större än det han kom ifrån. Då var det viktigt att överta den persiske kungens roll! Mongoldynastin i Kina blev även den assimilerad i Kina. Och den möjligen svenske vikingen Rurik och hans ättlingar blev till slut förryskade.

326: Indusfloden korsas. Stor seger vid floden Hydaspes. Alexander frestas att gå vidare in i Indien men beslutar att vända åter. Tyvärr väljer han inte samma väg tillbaka. I stället gör armén en flodfärd längs floden, ca 100 mil ända till Indiska oceanen. Längs vägen blir det ett antal strider mot fientliga folk och belägrade städer. Alexander såras av en pil. Armén tågar till fots åter till Persien medan flottan seglar till Mesopotamien. En bestående effekt är att sjövägen till Indien nu är öppnad för greker och senare för romarna. I den indiska staden Kerala tillverkas skepp ännu på 2000-talet på romersk vis med tappar i bordplanken.

324: I Susa installerar sig Alexander likt en persisk kung. Han tar två nya fruar, varan en är dotter till Darius. 10000 av Alexanders män gifter sig med persiska kvinnor.

323: Alexander dör och den balsamerade kroppen placeras småningom i Memfis.

I det nya imperiet grundade Alexander flera städer med grekiska och makedonska kolonister. Liksom Napoleon långt senare, förde Alexander med vetenskapsmän i fälttåget, som dokumenterade det de såg. Alexanders liv beskrivs av den samtida filosofen Kallistenes.

– På vilket sätt var den makedoniska armén överlägsen de övriga folken?

– Främst falangen.

En viktig faktor för Alexanders militära framgångar var att han introducerade falangen, en helt ny stridsformering som visade sig mycket effektiv. Den bestod av pansrade soldater med sköldar och långa pikar avancerade i fyrkant. Modern vapenteknik är ofta avgörande i krig, på den tiden, liksom idag.

Efter Alexanders död tar en trojka av makedonska generaler över, men efter ett år börjar olika delar bryta sig ur imperiet. En tjugoårig maktkamp bryter ut. Efter slaget vid Ipsos 301 är uppdelningen ett faktum: Makedonien, Thrakien (Anatolien), Seleukidiska riket och Ptolemeiska riket. Makedonien kontrollerar större delen av Grekland.

De olika rikena styrs av diadoker (arvtagare) som alla kommer från Alexanders krets. Därmed kommer grekisk kultur och grekiskt språk att dominera hela området. Överskottsbefolkning från Grekland utvandrar till de ”nya” länderna. Det Ptolemeiska riket (Egypten) styrs av Ptolemaios och blir ett rikt grekiskt kulturellt centrum i tusen år framåt.

I hela den hellenistiska världen jämkas de tidigare olika grekiska dialekterna samman till en gemensam grekiska som kallas koine. Konkurrerande grekiska städer och härskare tävlar om sin popularitet med konkurrerande festivaler och idrottsspel.

sent 300-tal: Tiden mäts med en offentlig vattenklocka på Agora i Aten.

306: Epikuros öppnar en filosofisk skola i Aten.

307-261: Aten är självständigt men lider av inbördesstrider.

De grekiska småstaterna är formellt självständiga men i praktiken underordnade de stora hellenistiska rikena. Grekland i stort lever i fred och välstånd under hela 200-talet. Korintiska kolonner blir populära i byggnadskonsten.

279: Kelterna plundrar Delfi.

Arkimedes (287-212), matematiker och vetenskapsman.

222: Vid Sellasia besegrar Akajiska förbundet och Makedonien en här från Sparta.

202: Kartago besegras av Rom efter andra puniska kriget.

200-197: Romerskt krig mot Makedonien, Rom segrar. De grekiska staterna förblir självständiga men förväntas lojalitet mot Rom som tack för hjälpen mot Makedonien. Grekland är därmed på väg att omvandlas till romerskt protektorat, dock utan andra förpliktelser mot Rom än just lojalitet.

Syriska kriget. Då Makedonien är besegrat rycker genast det Seleukidiska riket in och gör anspråk på tomrummet, tex i Thrakien. Det tvingar Rom in i ett nytt krig mot den seleukidiske kungen Antiochos. Rom segrar vid Thermopyle 192 och vinner hela Anatolien. Det territoriet överlämnar Rom till Rhodos och Pergamon.

168: Rom besegrar makedonisk här i slaget vid Pydna. Makedonien delas upp och upphör att existera som stat.

148: Korint förstörs av Rom och Makedonien blir romersk provins.

146: Hela Grekland underställs provinsen Makedonien. Det är för övrigt samma år som Kartago förstörs av romarna efter tredje puniska kriget.

146 f Kr: romerskt välde börjar i hela Grekland

Grekland behåller dock kulturell självständighet.

86 f Kr: Aten gör uppror mot Rom, krossas av general Sulla.

64 f Kr: Sista delen av Seleukidiska riket i norra Syrien erövras av Rom.

Greklands senare historia

Källor:

• John M Camp: The Athenian Agora (Thames & Hudson 1986)
• Paul Cartledge: The Greeks (Oxford 1993)
• Charles Freeman: Egypt, Greece and Rome (Oxford 1996)
• P G Gierow & L Sjöstedt: Antiken (Studentlitteratur 1978)
• Erik J Holmberg: Aten (1975)
• Hugo Montgomery: Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr. (Esselte 1978)
• John Griffiths Pedley: Greek Art and Archaeology (1993)
• Ulla Westermark: Om grekiska mynt (Kungl. Myntkabinettet 1983)
• Dufri Williams: Greek Vases (British Museum Press 1985)
• National Geograpnic, december 1999, februari 2000, mars 2000

Bra länkar:

Yahoos historiesida