BBL 1993:2 Mediadistribution via tele- och datanät

DATA/INFO-projektet på SALEMS BIBLIOTEK

Biblioteksdatorisering av kontorsrutiner

Merparten av svenska folkbibliotek har datoriserat sina kontorsrutiner för förvärv, katalogisering, cirkulation, krav och statistik. I dag använder många biblioteksförvaltningar också datorer för att bearbeta text genom att skriva, redigera, göra lay-outer. Kalkylprogram kommer till användning vid beräkning av nya nedskärningar.

Bibliotekens uppgifter

Enligt min uppfattning är bibliotekens uppgift att fritt förmedla för individen och samhället värdefull massproduceread mediaburen information och erfarenhet i tid och rum.

Därför bör biblioteken också intressera sig för all typ av mediautveckling såväl litterära strömningar som data- och annan mediateknik. Bibliotekens huvuduppgift är därför att förvärva och systematisera information (i vid bemärkelse) för att att nu och i framtiden kunna förmedla den till sina användare/uppdragsgivare oavsett mediabärare. Bibliotekens möjlighet att uppfylla dessa uppgifter har varit beroende av utvecklingen inom informationsteknik och ekonomi/politik. Uppfinningen av tryckpressen gjorde att böcker snabbare och billigare kunde spridas till allt fler.

Tillbakablick

När tryckeritekniken tog ett språng vid sekelskiftet 1700/1800-tal så att det allt starkare borgerskapet kunde få sin kunskaps/läshunger stillad började bibliotek utanför kyrkans hägn att växa fram. Rotationspressens (och skrivmaskinens) genombrott i början av 1900-talet gjorde att tryckeriprodukterna kunde förbilligas och nå allt större grupper. Den stora informationsmängden för de stora massorna gjorde det, också av jämnlikhetsskäl, nödvändigt att inrätta offentliga bibliotek.

Om man accepterar min definition av bibliotekens uppgift ovan och ser biblioteken i ett längre historiskt perspektiv blir det naturligt att i vår tid ta hjälp av dataprogram och text(ascii)filer för att lösa bibliotekens samhällsuppgift som informationscentrum.

Datorerna i informationsdiskarna, som i dag huvudsakligen används för databassökning, kunde också användas som redskap för förmedling av program (expert-system) och annan typ av information, problemlösning och estetiska upplevelser.

Nya media, datorer, biblioteken och framtiden

Om biblioteken skall behålla sin samhällsroll som kollektivt minne, och därmed möjliggöra fortsatt samhällsutveckling, måste biblioteken ta vara på nya medias möjligheter och använda dessa redskap. Detta innebär inte att grundläggande mål skall överges. Det innebär att redskapen och formerna för att lösa uppgifterna måste förändras/ utvecklas.
Folkbibliotekens roll som förvarare och förmedlare av skönlitteratur i bokform kommer naturligtvis att bestå och utvecklas genom djupare litteraturkännedom och förbättrad individuell service.
Införande av möjligheten att söka referenser i bibliografiska databaser under 80-talet på folkbiblioteken innebar en stor förenkling och en kraftig standardhöjning av vår litteratur/informationsförmedling.
Utvecklingen tycks dock på de flesta håll ha avstannat vid B-SÖK:s- och A-SÖK:s-användning. De datoriserade folkbiblioteken hade länge ett försprång framför många andra kommunala förvaltningar i sin vana att hantera extern datorbaserad information. Nu har de flesta andra förvaltningar hunnit ikapp. Även bland vanliga datoranvändare börjar specialprogram bli allt vanligare för informations- och kunskapsförmedling:
Sekreterare har "ordböcker" och tecken och typsnitt lagrade i sina ordbehandlingsprogram.
Konsumentvägledare använder kalkylprogram, framställda av såväl Konsumentverket som kalkylprogramvaruleverantörer.
Skolorna ligger i de flesta fall efter p g a de felaktiga data-satsningarna på 80-talet och skolans oförmåga att använda marknadsmässigt använt och spritt kunskapsstoff i sin undervisning.
När reducerade anslag och införande av låneavgifter diskuteras av politiker hävdar bibliotekariekåren att det skulle inskränka yttrande- och informationsfriheten. Om vi skall förbli trovärdiga i den debatten är det nödvändigt att vi börjar intressera oss för hur vi nu och i framtiden skall dra nytta av datorbaserade media eftersom alltmer väsentlig information produceras och distribueras i maskin- läsbar form.
I dag kan alla former av mediabunden information produceras och lagras i datorbaserade media. M a o text, bild, rörlig bild och ljud kan lagras i datorer och därmed förmedlas via tele- och datanät till andra bibliotek och direkt hem till många användare. Det kan komma att lösa bibliotekens svåra distributionsproblem. Det kan också innebära att gränserna mellan bokhandel och bibliotek kommer att luckras upp.
På Salems bibliotek började vi fundera på dessa frågor för några år sedan. Brist på pengar och datorer, vi arbetar med kortkatalog och kamera, hindrade oss då från att göra praktiska experiment.
 

Hur det började på Salems bibliotek


"Starta eget"-böcker hade stor efterfrågan, köerna blev ibland långa, och inköp av nya upplagor, flera dyra nya exemplar, gjorde hål i mediaanslaget.

Eftersom Scandinavian PC System i sin programkatalog bl a har enkla och billiga program för bokföring, bankaffärer och test av "starta eget"-idéer var det naturligt att vända sig till Scandinavian PC System för att få hjälp. En förfrågan till Scandinavian PC Systems VD Jan Älmeby om sponsring av program och maskiner besvarades välvilligt. SPCS erbjöd oss fria program och förmedlade kontakt till en hårdvaruproducent som erbjöd oss maskininköp till grossistpris. Våra anslag räckte inte ens till inköp av en dator med skrivare till erbjudet grossistpris.

Kulturnämnden i Salem ansökte hos Statens Kulturråd om medel för ett utvecklingsprojekt som syftar till att använda och erbjuda datorbaserade media för direkt service till allmänheten. Projektet innehåller flera delmoment:

1. Pröva datorbaserade media i informationsarbetet som t ex Bibliografisk information i form av CD-KAT och uppslags"böcker" i form av exempelvis Grolier's CD-ROM, FOCUS-CD-ROM, PC-Globe och Body-Works. Vi vill också pröva biblioteksanvändning av expertsystem som kan lösa klart definierade problem t ex

3. Förmedla fria dataprogram s.k. shareware och public domain från CD-ROM-skivor (RBBS och PC-SIG) av alla sorter. Skivorna innehåller textfiler bibeln och några texter om bibliotek och dator-användning, spel, kommuniationsprogram, kalkylprogram, stärnkartor m m.

4. Bygga upp ett elektroniskt nätverk för svenska bibliotek för elektronisk förmedling av informations/erfarenhetsutbyte genom att enklare och billigare än med nuvarande former distribuera t ex:

Statens Kulturråd beviljade hösten 1991 oss 80 000 kronor för inköp av hård- och mjukvaror för genomförande av delprojekten:
  1. Pröva datorbaserade media i informationsarbetet.
  2. Erbjuda allmänheten dator med program för bearbetning:
  3. Förmedla dataprogram
En datakonsult, Jan-Inge Flücht, knöts till projektet. Genom sponsring har projeket som avsåg att pröva hur elektroniska media skulle användas i biblioteket om de ställdes till allmänhetens förfogande, vuxit till en helt annan omfattning.

Det händer på Salems bibliotek - teknik

I informationsdisken finns sedan något år en 386:a med CD-ROM-läsare som tidigare användes av bibliotekarien för CD-KAT-användning och databassökningar via modem samt katalogkorts-utskrifter med hjälp av Word Perfect.

En 386/33 med 425 Mb skivminne och sv/v skärm kunde nu inköpas till mycket starkt rabatterat pris tack vare välvillig sponsring av ATAD Data AB. Till servern finns en juke-box med plats för 6 s CD-ROM-skivor ansluten. Den utgör nu grunden för vårt informations-system. Till servern finns två PC:n anslutna, den tidigare inköpta 386:an och en nyinköpt IBM 386:a med färgskärm och laserskrivare som är placerad till allmänhetens förfogande i bibliotekets referens-avdelning.

Sammanfattning efter ett halvt år

Vår publika dator har efter ett halvår blivit en naturlig del i bibliotekets verksamhet. Våra stambesökare, liksom tjänstgörande i infodisken, uppskattar CD-KAT. De fjärrlån som ofta blir resultatet av en sökning har blivit mer genomtänkta och övervägda. Tillgången för användarna till CD-KAT har avsevärt höjt bibliotekets servicegrad. Uppslagsverket Grolier's CD-ROM används flitigt av skolelever. Dessvärre kan inte FOCUS CD-ROM och Grolier's samtidigt distribueras i vårt lilla nätverk eftersom båda skivorna, för att fungera, måste vara placerade i juke-boxens första fack. Därför kan användning av FOCUS-CD-ROM tillsammans med andra CD-ROM-skivor, som inte går att distribuera i nätverket, "Uppslagverken" Mammals (som också innehåller rörlig bild), Birds of America och The Complete Works of Shakespeare CD-ROM o a endast användas med hjälp av i infodisken tjänstgörande bibliotekarie. Många ungdomar "bläddrar" utan något egentligt mål i Grolier's. Det stora antalet tillgängliga bilder av såväl husdjur, idrottsstjärnor, bilar och flygplan bidrar till intresset och användningen. Även det diskettbaserade PC-Globe (sv version) som kan jämföras med länder i fickformat kompletterat med kartor, flaggor och nationalsångerna spelade från PC:ns högtalare och Body-Works ("anatomibok") (eng.version) har fått många användare. De används på ungefär samma sätt som Grolier's.

Användarna har ännu inte i någon större utsträckning hittat fram till hushålls-, bil- och företagsekonomiberäknande-programmen. Flera släktforskare har bekantat sig med DISGEN och de 10-tal amerikanska program som finns för kopiering från CD-ROM-skivorna RBBS och PC-SIG. Många gymnasister, sekreterare i föreningsstyrelser och pensionärer använder sig av möjligheten att skriva, kalkylera och grafiskt formge med bibliotekets dator. Populärast är att skriva ut uppsatser och protokoll med ordbehandlingsprogrammet Word Perfect. Under hösten kommer mindre kurstillfällen hållas med kommunens föreningar för att lära ut medlemsregisterhållning med adresseringsetikettutskrifter. När CD-ROM-skivorna RBBS och PC-SIG inköptes för c a 3 500 kronor innebar det att biblioteket införlivade c a 25 000 nya media till samlingen. Så många shareware- och public domainprogram finns lagrade på dessa två CD-ROM-skivor. Programmen finns tillgängliga via nätverket i den publika datorn. Användaren kopierar de program han önskar använda hemma eller på sitt arbete till diskett som biblioteket tillhandahåller till självkostnads-pris. På det sättet slipper vi alla låne- och kravrutiner. Dessvärre missar vi också därmed statistik. Uppskattningsvis kopieras 2-300 program per månad hittills uteslutande av pojkar och män. Programbiblioteket är en succé.

Torsten Ekelund på Markaryds bibliotek har valt en annan väg. På biblioteket i Markaryds lånar man ut program på disketter kopierade från CD-ROM-skivan RBBS, hämtade från Svenska PC-klubben och från andra håll. Torsten Ekelund deltar i den elektroniska bibliotekskonferensen i Jan-Inge Flüchts BBS. Mer om elektroniska konferenser och post nedan.

Svårigheter

Ett stort problem är att Salems bibliotek är ett katalogkort/kamera-bibliotek. Det innebär att elektroniska media inte har kunnat integreras i (datorbaserad) katalog. Program och andra datamedia registreras i bibliotekets kortkatalog. Överblicken och startrutiner för tillgängliga program får alltså ske via speciellt uppbyggda menyer från bibliotekets datorer i infodisk och referensavdelning. Så gott som alla program kan startas från SPCS-menyprogrammet och med hjälp av Windows-ikoner.

För en bibliotekariesjäl känns möjligheten att bygga en ordbaserad hierarkisk trädstruktur (SPCS-meny) överlägsen den mer spektakulära bildbaserade windowsmenyn när det handlar om att skapa överblick över 40-talet program o a digitala media som finns tillgängliga i nätverket. Idealet vore naturligtvis att kunna starta programmen direkt från kommandorader integrerade i en datoriserad bibliotekskatalog.

Elektroniskt nätverk

Förberedelser för upprättande av elektroniskt nätverk mellan folk- (och forsknings) bibliotek har fortsatt. För diskussioner och meddelanden om arbetet med info/dataprojektet har den tekniska konsultens B(ulletin) B(oard) S(ystem) använts som elektronisk brevlåda för meddelanden, brev och program. Denna artikel är skriven med ordbehandlingsprogrammet Word Perfect söndag 4 oktober 1992. Efter att skrivit ut mitt manus på skrivare sparade jag också min text som dos-fil. Jag avslutade mitt ordbehandlingsprogram och kopierade dos-filen till mitt kommunikationsprogram. Jag startade kommunikationsprogrammet, loggade in på xxx xxx xx, xxx xxx xx eller xxx xxx xx, valde biblioteskonferensen och "up-loadade" texten genom överföring av ascii-fil. Det tog 2 minuter från uppringningen. Texten blev därmed tillgänglig för läsning och kommentar av alla användare av BBS-systemet. Måndag 5 oktober var texten distribuerad till biblioteksmötet i andra uppringbara datorer i hela Sverige. Samma dag down-loadade Torsten Ekelund i Markaryd texten och lät skrivaren göra en utskrift "det är lättare och trevligare att läsa på papper". Den 6:e oktober hade jag ett elektroniskt meddelande från Torsten Ekelund i min elektroniska brevlåda. De påpekanden han gjorde om utlåningsverksamheten av dataprogram i Markaryd har nu inarbetats i artikeln. Efter att ha givit texten den slutliga utformningen gjorde jag en utskrift. Papperen lades i kuvert, som frankerats och adresserats till BBL:s redaktion. Kuvertet har jag postat på väg till arbetet. Posten har hämtat brevet, sorterat och burit ut till BBL:s postadress. Kuvertet har sprättats upp och delats ut med internposten. Texten har lästs och granskats. Därefter har den skrivits av och därmed satts för tryckning. Biblioteksbladet har tryckts och distribuerats, först till ditt bibliotek eller hem till Dig. Nu har Du läst den. De eventuella frågor och tankar som den gav upphov till kommer med största sannolikhet inte mig eller många andra till del. Är det inte slöseri med mänsklig resurs? I skrivandets stund har vi gjort en fungerande provinstallation av bibliotekets dator i informationsdisken som en ren biblioteksinriktad B(ulletin) B(oard) S(system). Mer om BBS-användning i en kommande artikel. På Salems bibliotek fortsätter de småskaliga försöken att använda datorbaserade media för att förbättra och effektivisera den utåtriktade verksamheten. Samtidigt som vi lär oss att på ett naturligt sätt integrera dessa i vår basverksamhet ger det oss nya kunskaper att bygga vidare på. Vi är förvissade om att ha kompetens och erfarenhet för förändring och utveckling. Vi erbjuder våra kommuninvånare och kommer även i framtiden att kunna erbjuda effektiv och modern biblioteksservice så länge som över huvud taget våra politiker anser sig ha råd att avsätta några medel för biblioteksverksamhet.

Salem 1992-10-09

Yngve Johnsson
 

Åter till artikelöversikten

Åter till hemsidan

Denna sida har upprättats 99-01-01