Utgivningen av handböcker o a media är så gott som uteslutande inriktad på nyheter. Folkbiblioteken är unika förmedlare av information om äldre maskintyper och modeller.
Det gäller AMIGA och ATARI samt också de äldre maskintyperna ABC80, med något av kultstatus i vissa kretsar, och COMPIS med total avsaknad av status. MACINTOSH har många anhängare även på biblioteken. he Macintosh bible : Tthousands of basic and advanced tips, tricks and shortcuts, logically organized and fully indexed.
Berkeley, Calif. : Peachpit, 1993
3 uppdateringar ingår i priset (svårt att hantera biblioteksmässigt)
Trots sitt mycket stora format är "The Macintosh bible" mycket lättillgänglig. Förståelsen underlättas av den avspända tonen som är regel i Macanvändarkretsar. Användaren och användningen står hela tiden i centrum. Läsningen piggas upp och underlättas av de ikoner som författarna lagt ut som kommentarer i marginalen. Ikonerna ger indikationer om pris, svårighetsgrad, användbarhet och liknande. Bokens kapitelindelning följer gängse dataprogramkategorier: databaser, grafik, utbildning och underhållning o s v. Förklarande ordlista och mycket omfattande register avslutar boken. Att publicera detta verk på papper tyder på att förlagets behov att täcka produktionskostnaderna varit avgörande vid valet av publiceringsmedia. En tegelstenstjock bok kunde i stället ha publicerats på någon eller några lättkopierade disketter. En bra handbok som alla Macintosh-användare kommer att bli tacksamma för att hitta på sitt bibliotek.
IBM-kompatibler
Större datorsystem har använt och använder fortfarande
operativsystemet UNIX, som har flera "dialekter".
IBM-kompatibla PC:n i nätverk har på senare tid tagit upp
tävlingen med UNIX-baserade system, inte minst inom biblioteksområdet.
PC:n med dess operativsystem DOS, WINDOWS och OS/2 o a ökar i betydelse.
Bilden kompliceras dock av att nya operativsystem lanserats och aviserats.
Användbara grundböcker om PC / DOS:
Den kompletta boken om DOS 6
Stockholm : IDG/CW, 1993
Nya DOS-versioner har de senaste åren kommit tätt. Många användare saknar eller har föråldrade manualer. Information om de senaste versionerna av DOS är lika oundgänglig i bibliotekets referensavdelning som för hemlån. Eftersom aktiva användare strävar efter den mest aktuella programversionen kan information om äldre versioner gallras relativt snabbt.
"Den kompletta boken om DOS 6" går systematiskt igenom olika funktioner och DOS-kommandon med tydliga exempel. Kapitelrubriker är t ex "Det där med filer och kataloger" eller "DOS:grunder och historia". Jämförelser görs mellan olika DOS-versioner. Modifiering av autoexec.bat och config.sys-filer gås igenom liksom hur man effektivast skriver BAT-filer. Ungefär halva boken ägnas åt genomgång av kommandon med beskrivning av användning och exempel. En mycket bra bok att ha till hands när man vill trimma eller förändra sin dators arbetssätt.
En dator är en mycket standardiserad maskin som ger oändliga individuella användningsmöjligheter. På biblioteken har alltfler bredvid falsbenet i sin verktygslåda lagt några skruvmejslar och en tång för att kunna montera kort, CD-ROM-läsare, diskettstationer och o a kringutrustning. När medföljande handböcker försvunnit eller begrepp i handböckerna är svårtolkade är det bra att ha tillgång till en omfattande teknisk handbok. Mycket användbar är:
Mueller, Scott
Upgrading and repairing PCs 3. ed
"Upgrading and repairing" är räddaren i nöden. Schematiska teckningar underlättar förståelsen. Adresser till hårdvaruproducenter, tabeller och register avslutar boken. Boken kan också användas för att få hjälp att uttyda de förkortningar som används i produktblad och annonser för att beskriva en dators möjligheter och begränsningar.
Moll, Hans
Windows 3.1 De första stegen. Stockholm 1993 Med diskettbilaga.
Att skifta från DOS- till WINDOWS-miljö betyder i hög grad att skifta från förståelse till förtrogenhet. För att komma igång med de grundläggande funktionerna, ikonerna/menyerna, kan en kort introduktion som t ex "Windows 3.1 De första stegen" göra stor nytta. En videokurs är därför användarvänligare och leder oftast till snabbare resultat.
Att försöka hålla ett aktuellt bestånd media, handböcker, video, disketter i olika kombinationer för alla maskintyper och program i alla versioner skulle i dag för många små bibliotek innebära att merparten av mediaanslaget användes för inköp av vägledningar till datorprogramanvändning. Informationsbehovet är stort och utbudet därför svåröverblickbart och svårbedömt. Grundprincipen för inköp av "datalitteratur" bör få följa samma linje som t ex inköp av bilreparationshandböcker: först de "vanliga märkena" och i mån av efterfrågan och resurser får fördjupning ske. Ett referensbibliotek med aktuell och omfattande information om operativsystemen DOS och WINDOWS kan ge utrymme för inköp av vägledningar i Word Perfect, Word, DBase, Lotus 1-2-3, Excell, Cprogrammering och liknade för hemlån och självstudier.
Det finns flera sätt att få tillgång till shareware/public domainprogram. Många datatidskrifter erbjuder sina läsare att rekvirera disketter med aktuella samlingar. Alla större dataklubbar erbjuder sina medlemmar att mot en mindre avgift rekvirera kopior från klubbens diskettbibliotek. Bulletin Board Systems, uppringbara databaser för medddelande- och program/filförmedling och elektroniska konferenser, tillhandahåller strukturerade programbibliotek som överförs till användaren med hjälp av modem. Det enklaste sättet att till låg kostnad bygga upp ett stort programbibliotek är att förvärva några shareware/public domain CD-ROM-skivor. I dag finns ett mycket stort utbud främst av engelska och amerikanska skivor.
Eriksson, Per
Shareware & public domain : prisvärda PC-program
Stockholm : Unica reportage, 1991
Är den mest omfattande och ambitiösa boken på svenska om shareware och public domain. Författaren redogör för begreppen och tar upp olika distributionsformer, utvärderar program, och tipsar på dataklubbar. Boken är 3 år gammal. Programutvecklingen sker mycket snabbt, många uppgifter är därför föråldrade.
MAXIDATA CW/Communication har publicerat en strid ström av kortfattade aktuella pocketböcker med praktiska tips för den som utan att anstränga sig (och förstå) vill få ut mer av sin dator. I serien ingår bl a:
Engholm, Ahrvid
De 201 bästa programmen inom Shareware
Stockholm 1993 Med diskettbilaga
Boken fungerar som en kortintroduktion till Shareware/public domainvärlden och ger tips på bra "fria program" ordnade efter gängse programkategorier. Det existerar i dag 10 000-tals fria program. 201 innebär därför givetvis ett mycket begränsat personligt urval av författaren. Med båda böckerna medföljer välmatade programdisketter.
Petersson, Gunnar
Optisk datalagring
Lund 1993
Studentlitteratur
Anjar, Urban
Datakommunikation : grunder
Solna 1 uppl AWL, 1990
En koncentrerad introduktionsbok som lämpar sig väl bibliotekspersonal som behöver skaffa grundläggande kunskaper om hur det tekniskt går till när man söker i databaser, skillnaden mellan datapak och datex, vad ett modem är och hur det fungerar. Det lilla formatet 76 sidor, långa avsnitt i dialogform och repetitionsfrågor underlättar självstudierna. Den som söker djupare kunskap och förståelse kompletterar med den mycket grundliga och omfattande referensverket:
Andersson, Christer, 1947-
Handboken i tele- och datakommunikation
Lund : Studentlitt, 1993
"Handboken...." är mycket omfattande och lämpar sig inte för sträckläsning utan skall ses som ett referensverk för den som har anledning att planera/diskutera bibliotekets data- och telekommunikationsutveckling.Boken beskriver datakommunikationens framväxt. Korta avsnitt visar hur tekniken vuxit fram. Handboken tar upp grundbegrepp, nät, standard och standardisering, ISDN, CCITT, lokala nät, elektronisk post och meddelandesystem, EDI, TCP/IP, 3270-emulering, TELIAS tjänster, modulation/modem och mycket mer. Omfattande sakregister, litteraturlista och en mycket omfattande bilagedel med standarder, rekommendationer och tabeller avslutar boken.
Tips på bra kommunikationsprogram och utrustning får man leta efter i datapressens tester.
Yngve Johnsson
Chef för Kultur- och Föreningsförvaltningen i Salem
Denna sida har upprättats 99-01-01