Lena oroar sig för att bibliotekens satsningar på datorer är omedvetna och förhastade. På Salems bibliotek började vi 1990 aktivt utveckla användning av digitala media för våra nyttjare. Under de senaste åren har jag genomfört ett 15-tal studiedagar om digitala media vid ett 10-tal länsbibliotek i egen regi och som ledamot i SAB:s AV- och datamediagrupp och skrivit artiklar i ämnet. Jag har aldrig tidigare betvivlat bibliotekens förmåga att sätta in digitala media i sitt rätta sammanhang i det dagliga biblioteksarbetet. Lena Lundgren polemiserar mot argument som jag inte hört någon använda i en seriös biblioteksdiskussion.
En meningsfull bibliotekspolitisk debatt måste oavsett om den förs nationellt eller inom minsta arbetsenhet på lokal nivå utgå från en klart uttalad målsättning. Inom BiS har målsättningen alltid varit uttalad men i detta fall inte klart. Nedskärningar, omorganisationer och den snabba omvärldsförändringarna inte minst inom mediaområdet har givit fler än Lena Lundgren en känsla av att något tåg håller på att rusa ifrån dem och att det är viktigt att komma med på något tåg oavsett om det är ett pendeltåg eller om det kan ta oss ut i världen.Det är hög tid för oss bibliotekarier att systematiskt börja orientera oss i denna nya mediavärld. Jag tror därför att det kan vara värt att stanna upp och fundera över den egna biblioteksvisionen och var den egna bibliotekarierollen finns i den visionen.
För mig är öppna direkta val, offentlighetsprincipen och lika tillgång till information grundläggande förutsättningar för en fungerande demokrati. Öppna (folk)bibliotek är därmed också mycket viktiga förutsättningar för reell åsikts- och yttrandefrihet. Enligt min mening är folkbibliotekens uppgift att fritt förmedla för individen och samhället värdefull mediabunden information/erfarenhet i tid och rum.
Jag tror att digitala media bidrar till att uppfylla dessa mål. Att förmedla mediabunden information oberoende av informationsbärare innebär att det är viktigt att hålla perspektiv bakåt, och framåt, öppna. Utan tidigare utgåvor på sten- och lertavlor, pergament och lumppapper skulle vare sig Lena eller jag ha lika mycket värdefull mänsklig information/erfarenheter att förmedla till nyttjarna av våra bibliotek i dag. Att förmedla erfarenhet i tid innebär inte bara väntan på fjärrlån utan också förmedling av äldre litteratur. Att förmedla information/erfarenhet i rummet innebär inte bara att plocka upp media från magasin utan än mer att förmedla information/ erfarenhet från andra länder och kulturer. Bibliotekens roll är förmedlarens. Rollen ställer krav på överblick och insikt om tillgänglig information för ett oändligt antal individuella och kollektiva behov.
"Vad vill egentligen biblioteken med sina datorer?" frågar Lena Lundgren.Förhoppningsvis vill biblioteken inget annat än vad de tidigare velat. Förhoppningsvis ser förnuftiga bibliotekarier datorerna som källor och redskap för att förverkliga mål som man dagligen prövar och förfinar. Lena skriver "Ett vanligt argument för att skaffa datorer är att vi måste visa att biblioteken hänger med i utvecklingen". Kanske är det så. En möjlig tolkning av ett sådant påstående är att många bibliotekarier bär på en vagt artikulerad insikt om att mediaverkligheten snabbt håller på att förändras. Om man delar min uppfattning av folkbibliotekens roll, medför den snabba teknik-utvecklingen att det är nödvändigt att skaffa sig tillgång till tekniken: maskiner, media och kunskap att hantera den för att kunna uppfylla sina samhällsuppgifter. Lena skriver "Att vara uppkopplad till Internet bevisar väl att biblioteken deltar i teknikutvecklingen... men det är en mycket dyr och i många avseenden meningslös satsning."
Man kan också se det så här: Om ett bibliotek valt att skaffa en uppring Internetförbindelse bevisar det förmodligen:
1. Att biblioteket aktivt försöker sänka sina porto- och andra administrationskostnader.
2. Att biblioteket har personal som har elementära datakunskaper och att dessa inte enbart används för att rationalisera kontorsarbete utan att också för att med billiga medel försöka utveckla informationsservicen till nyttjarna.
3. Att biblioteket på egen hand försöker skaffa sig kunskap om och orientera sig i den mediavärld som råder utanför biblioteken. Dyrt? Ja kanske men mycket billigare än att koppla upp sig mot Stockholms Stadsbiblioteks databas "Stocken" för att "belägga" sökt litteratur och därmed underlätta länsavdelningens arbete.
Lena skriver "Personalen och den politiska nämnden måste diskutera vad datorerna skall användas till."
Jag påstår att den politiska nämnden skall diskutera vad biblioteken skall användas till. En kunnig personal skall diskutera hur målen skall kunna förverkligas och vilka medel som effektivast leder till målen. Kanske kommer man då också att beröra den nya mediavärld som biblioteken i dag verkar i och datorernas roll i denna värld.
"Låt oss i stället börja med att fråga oss vad våra brukare frågar efter och behöver"och vidare "Enligt många bibliotekarier är möjlighet att använda dator det för ordbehandling det vanligaste önskemålet."Den dogmatiska folkförbättrarivern från BiS tidiga år har tydligen flagnat. Det är bra, men får inte innebära att vi glömmer bibliotekens unika uppgifter att fritt förmedla... Det innebär att datakurser, tillgång till ordbehandlare och liknande för mig kommer i andra hand efter det att människors tillgång till värdefull information/erfarenhet nödtorftigt är säkrad. Alla kan inte göra allt om det skall bli bra. Vi måste hitta tillbaka till bibliotekens basuppgifter. Vi måste hitta modeller för samverkan och ansvarsfördelning i den nya mediavärld som håller på att växa fram. Vi måste också fundera över bibliotekens och bibliotekariens uppgifter mot bakgrund av en krympande ekonomi. Vi måste utveckla metoder för att värdera kvaliteter hos olika media. Vi måste lära oss att välja media och metoder, även tekniska, som på bästa sätt kan uppfylla målen. Vi måste börja fundera över människors mediavanor i morgon för att då vara förberedda för att möta individers och samhällets behov av information, erfarenheter och upplevelser. Vi måste kanske också börja fundera över skillnaden mellan biblioteket som fysisk företeelse och som idé.
Yngve Johnsson
Chef för Salems bibliotek
Denna sida har upprättats 99-01-01