Uppkomsten av arkiv och bibliotek förutsätter IT i någon form. En ny dominerande IT ger samhällets minnesinstitutioner nya roller och möjligheter. Bibliotek, arkiv och museer måste därför spela en aktiv roll i denna omvälvande process. Arkiv, museer och bibliotek måste därför inte bara samla och bevara information utan också använda IT för öka tillgängligheten av de förvaltade rikedomarna. Digital information förslits inte - digital information kan lätt mångfaldigas. Nya möjligheter öppnas.
Även mindre folkbibliotek och skolbibliotek har i dag tillgång till datorer utrustade med såväl CD-ROM-läsare som modem. Samhällets utbildningssatsningar på alla nivåer medför högre krav på service samtidigt som anslagen krymper.
Minskade anslag medför att »lönsamma« dvs. kvantifierbara verksamheter prioriterats. I denna omställning omställning finns det en risk att bibliotekens roll som samhällets minne och förmedlare av det litterära kulturarvet »kommer bort«.
Förhoppningsvis kommer den tryckta boken med sina unika kvaliteter alltid att ha sin givna plats på biblioteken. Det är viktigt att biblioteken som folkbildande institutioner fortsätter att ta ansvar för att också det litterära kulturarvet görs allmänt tillgängligt och använder alla till buds stående medel i arbetet. Den svenska litteraturen är vårt främsta redskap för att återskapa och utveckla vårt språk och därmed vår unika kultur. Litteraturen ger oss språk och redskap för att benämna nya värden och den nya världen.
Med hjälp av ny IT skulle dock folkbiblioteken kunna öka tillgängligheten till svensk lyrik. Att sprida och försöka levandegöra vårt litterära kulturarv lockar sällan kommersiella intressen. Om denna uppgift skall kunna lösas måste den utföras av institutioner/ föreningar/personer med andra motiv. Biblioteken bör samverka med andra organisationer och institutioner som delar bibliotekens uppgift och intresse för svensk litteratur.
Tryckta texter måste överföras till dataläsbar form. Väsentliga delar av den svenska litteraturen bör hållas tillgängliga vid de elektroniska motorvägarna och som CD-ROM-skivsamlingar på landets bibliotek och skolor. Chefen för Svenska Akademiens Nobelbibliotek ÅKE ERLANDSSON, poeten och redaktören för tidskriften Lyrikvännen MAGNUS JAKOBSSON och undertecknad har sökt och beviljats stöd från KK-stiftelsen för framställning av en svensk lyrikantologi på CD-ROM. Som lyrikintresserade och bibliotekariekollegor ser vi med olika perspektiv denna fråga som väsentlig för möjligheten att vidmakthålla och utveckla intresset för svensk litteratur vid skolor, bibliotek och internationellt verksamma institutioner. Antologin planeras omfatta ca 1 200 dikter av ca 800 svenskspråkiga författare. Urvalet, som kommer att göras av litteraturvetaren Britt Dahlström, kommer att sträcka sig från medeltida folkvisor till nutida svensk lyrik. Förutom fritextsökning skall sökningar också kunna göras på vanliga poetiska genrer och former. CD-ROM-antologin kommer också att innehålla korta författarpresentationer. Så gott som alla institutioner, organisationer och bibliotek som vi kontaktat har visat stort intresse för projektet. Den svenska litteraturen är en nationell angelägenhet, Vi är därför tacksamma för alla tips, synpunkter och påpekanden som kan bistå och utveckla projektet. Initiativtagarna kan Du nå:
Åke Erlandsson Nobelbiblioteket, TEL: 08-10 65 25, FAX: 08-24 16 56, E-POST: ake.erlandsson@ SvenskaAkademien.se
Magnus Jakobsson Lyrikvännen, Box 2175, 103 14 Stockholm, TEL: 08-20 10 44
Skulle inte tryckeriernas leveransplikt i dag kunna utökas med leveransplikt av texten i maskinläsbar form för framtida användning? Men det är en helt annan historia.
Yngve Johnsson ledamot av SAB:s AV-grupp, E-POST: yngve.johnsson@abc.se
Denna sida har upprättats 99-01-01