Bibliotekariesamfundet meddelar 1998:3
 

Gotlands Elektroniska Bibliotek – GEB  <http://www. geb.hgo.se>
[2002-04-09 Resursen flyttad till http://www2.hgo.se/Bibliotek/gebben.nsf]

Gotlands Elektroniska Bibliotek – GEB  < http://www. geb.hgo.se>
Av Yngve Johnsson, Eskilstuna stadsbibliotek, tidigare projektledare för GEB

Projeket Gotlands Elektroniska bibliotek (GEB) startade 1996. Arbetsnamnet var då "GOLINK". Under perioden 15 februari 1997 - 30 april 1998 var jag projektledare för GEB - först anställd av Gotlands kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen, och fr.o.m. februari 1998 av Högskolan på Gotland.
Jag har under många år varit verksam som kulturchef i mindre mellansvenska kommuner. Som folkbibliotekarie och ekonomiskt ansvarig chef har jag därför sedan mitten av 80-talet intresserat mig för de kvalitets- och effektivitetsvinster som datatekniken rätt använd kan tillföra verksamheten,. Sedan i maj är jag chef för länsavdelningen vid Eskilstuna stads- och länsbibliotek.
Projektledare för GEB är sedan i maj Mario Rodriquez. Projektet kommer att avslutas 1999. Då kommer beslut att fattas om hur verksamheten skall drivas vidare.

Förutsättningar
Som alla lokalsamhällen behöver de gotländska ha tillgång till lättillgängliga informationstjänster. Högskolan är under mycket snabb uppbyggnad. En mångdubbling av studentantalet kommer att ske inom några få år. Stora satsningar görs på vuxenutbildning inte minst inom ramen för "Kunskapslyftet" och den obligatoriska skolan navigerar mot ett mer undersökande/laborativt arbetssätt.
Studenter letar litteratur och information på alla tänkbara håll: i museets bibliotek, i landsarkivets läsesal och på folkbiblioteken. Mer än 25% av lånen vid högskolans bibliotek utgörs av fjärrlån. ABM (Arkiv, Bibliotek, Muséer)-institutionerna blir allt viktigare i det framväxande kunskapssamhället.
På Gotland finns också konstskola, tonsättarskola, filmutbildning och långt framskridna planer på ett journalist- och ett tonsättarcentrum.

Alla dessa verksamheter behöver biblioteks- och informationstjänster för sin utveckling, information skapad av det egna institutionerna och i lokalsamhället, men också ny information som format av lokala erfarenheter kommer att ge det gotländska samhället ny kunskap och växtkraft.

För att möta dagens och morgondagens informationsefterfrågan måste befintliga informationsresurser utnyttjas bättre och de elektroniska informationsresurserna införlivas i ABM-institutionernas samlingar och kompetens. Viktigt är också att lokalt inventera, värdera, tillvarata, systematisera och distribuera den information som i svindlande takt skapas i våra datorer.

Bakgrund
Idén till ett virtuellt bibliotek - Gotlands Elektroniska Bibliotek GEB - föddes ur detta uttalade biblioteks- och informationsbehov - ur viljan till effektivisering och bättre samordning och därmed bättre utnyttjande av de samhällets bibliotek och andra minnesinstitutioner.
Chefen för Gotlands länsbiblioteks länsavdelning, Barbro Ejendal, engagerade Nancy Fjällbrant, Chalmers bibliotek, för att analysera förutsättningarna och lämna konkreta förslag till uppbyggnad av ett virtuellt bibliotek. Rapporten "IT-förutsättningar för samordning av bibliotek på Gotland" var klar i mars 1996.
Parallellt med Nancy Fjällbrants undersökning analyserades förutsättningarna för samlokalisering i Visby av ett integrerat högskole- och huvudbibliotek. Viljan att samordna biblioteksresurserna är stark - en vilja som tar sig flera olika uttryck varav GEB är ett.
För att möta studenternas biblioteksbehov lämnar högskolan sedan flera år tillbaka stöd till Länsmuseet - Gotlands Fornsals bibliotek, Medicinska Fackbiblioteket och biblioteket vid Östersjöns författar- och översättarcentrum.
Viktiga grunder för GEB är också de plattformer som riksdagen skapade för lokalt utvecklingsarbete genom beslut om bibliotekslag, ett för användarna lätthanterligt och avgiftsfritt LIBRIS samt förmånliga villkor för SUNET-anslutning av läns- och huvudbibliotek och museer. (Varför inte också arkiv ?)
Internets möjligheter till effektiv distribution av information är den viktigaste grundförutsättningen för det elektroniska biblioteket. I den meningen är GEB ett publicerings/distributions-projekt.
GEB är samtidigt, medvetet eller omedvetet, ett led i en förändringsprocess där institutioner med närbesläktade mål gemensamt söker nya samarbets- och organisationsformer.

Mål
Det övergripande målet är att samordna de regionalt producerade och tillgängliga informationsresurserna för att förbättra informationsförsörjningen och därmed förstärka den regionala kompetensutvecklingen med den växande Högskolan som motor. De konkreta målen skulle kunna formuleras så här:
Att med stöd av Internet skapa:

Informationen skall kunna återsökas:
  1. Via bibliotekskatalogerna  - med länkningsmöjlighet från katalogpost till elektroniskt dokument.
  2. Genom att bläddra/"browsa" i fil/länklistor
  3. Genom fritextsökning i egenpublicerade elektroniska dokument.


Detta innebär att de gotländska biblioteken gjort sitt val i den mycket viktiga fråga som alla bibliotek står inför idag nämligen:

Skall bibliotekskatalogerna fortsätta att vara beståndsregister eller skall de utvecklas till redskap för kvalificerad informations- och biblioteksservice? Hur många bibliotek redovisar idag tillgängliga databaser o a elektroniska resurser i sina kataloger?

Personal
Utöver arbetstid för ordinarie personal inom institutionerna skulle högskolan avsätta datateknikerresurs motsvarande 40/40. Under projektets gång har ett flertal personer knutits till delprojekt som med ALU eller API.
Datorteksutbildade Joakim Hallin har digitaliserat, kontrollerat och HTML-kodat bibliografiskt och annat lokalt producerat tryck. Michael Neumann ha scannat lokalhistoriskt intressanta bilder ur hembygdsrörelsens arkiv och registrerat dem i en databas. Evert Eriksson har byggt upp en WWW-sökbar databas för ett föreningsbibliotek.
Stöd för ytterligare bibliotekarieresurser har under projektets gång kunnat tillföras: Bibliotekarie 40/40 under 1 år för att förbereda och genomföra övergången från TinLib-systemet till BTJ2000- senare BOOK-IT-systemet.
BIBSAM stödjer ett delprojekt med bibliotekarie 20/40 under 2 år med syfte att överföra tryckta bibliografier till maskinläsbar form samt att omforma och samla referenserna till i biblioteksdatabasen.

Ekonomi
Styrgruppen är budgetansvarig. För ekonomi- och personaladministration svarar Högskolans IT-projektsamordnare Camilla Nordlund. Projektet stöds av ett flertal regionala och nationella institutioner:
Statens Kulturråd, KK-stiftelsen, Länsstyrelsen på Gotland, EU 5b-kontoret och BIBSAM
Totalbudgeten under projekttiden omfattar c a 2 milj kr.

ORGANISATION

Styrgruppen
Länsbibliotekarien vid Gotlands läns bibliotek och kanslichefen vid Högskolan på Gotland ansvarar för GEB-projektet. Projektledaren är föredragande. Högskolans IT-projeksamordnare är sekreterare. I Styrgruppen ingår också företrädare för högskolan bibliotek. Styrgruppen fattar beslut om mål, inriktning, uppföljning och budget samt förbereder möten med Referensgruppen.

Referensgruppen
Som stöd för sitt arbete har Styrgruppen  haft en referensgrupp för samordning och idéutbyte. I gruppen ingår
representanter för:
Gotlands Kommun: ADB- och Informationsavdelningarna, Gotlands Läns Bibliotek: Huvudbiblioteket - Systemsansvarig BTJ 2000 - Gotlandica-samlingen , Högskolan på Gotland: Högskoleledning - Bibliotek - Dataavdelning Teknik/WWW-publicering, Landsarkivet i Visby, Länsmuseet - Gotlands Fornsal: Bibliotek – Arkiv och Dataavdelning, Medicinska Fackbiblioteket samt Östersjöns Författar- och översättarcentrum.
Sedan sommaren 1998 är Referensgruppen uppgift att träffas på seminarier ett par gånger om året för att följa och inspirera till fortsatt utveckling.

Arbetsgrupper
För att diskutera och lösa ett antal delfrågor och mål har arbetsgrupper tillsats, t ex: Teknikgruppen - Publiceringsgruppen - Bibliotekssystemgruppen - Gotlandica-gruppen och Databasgruppen.

Bibliotekssystemgruppen
En annan viktig grundförutsättningen är att de större GEB-bibliotekens bestånd är registrerade i något modernt bibliotekssystem som stödjer Z39.50 och har stöd för länkning från katalogpost till elektroniska dokument: texter, bilder och databaser.
Folk- och skolbiblioteken på Gotland använder bibliotekssystemet BTJ 2000, TinLib-systemet (DOS-version) används av biblioteken på Högskolan, Länsmuseet Gotlands Fornsal, Medicinska Fackbiblioteket och Östersjöns Författar- och översättarcentrum.
Utöver BTJ 2000- och TinLib-systemen finns Bibliomatic på några skolbibliotek samt "hemgjorda" bibliotekssystem på Länsstyrelse, Landsarkivet i Visby och RAGUs bibliotek.
Målet att göra samtliga bibliotekskataloger tillgängliga via samma gränssnitt och utifrån detta utveckla biblioteksservice är mycket högt prioriterat. Arbetsgruppen har arbetat med flera alternativa lösningar. Länsbibliotekets BTJ2000-katalog är tillgänglig via WWW sedan sommaren 1997.

Styrgruppen kunde under det första projektåret inte fatta beslut om vilken strategi som skulle väljas för att göra bibliotekskatalogerna tillgängliga med WWW-gränssnitt. Arbetsbelastningen på Högskolan är hög under det snabba uppbyggnadsskede som verksamheten i dag befinner sig i. Teknikerresurs har därför inte kunnat avsättas i den omfattning som ursprungligen planerats.
Under det första projektåret kunde styrgruppen inte fatta beslut om: införande av ett modernt bibliotekssystem, inköp av WWW-server eller uppbyggnad av informationsresurser för högskolan. I avvaktan på nödvändiga beslut avseende bibliotekssystem och teknikimplementering kunde mycket kraft  i stället ägnas åt uppbyggnad av en virtuell "Gotlandica-samling”.
Högskolans ledning har vid årsskiftet beslutat att införa BTJs BOOK-IT-system. Övriga TinLib-bibliotek kommer att följa efter. Det innebär att BTJs BOOK-IT-system kommer att utgöra en mycket viktig grund för projektets
Fortsatta utveckling. Oavsett systemval återstår ett problem att lösa: En total uppdatering av samtliga bibliotekskataloger inklusive specialkataloger inom Länsbibliotekets "Gotlandica"-samling skulle "kosta" 9 manårs arbete.

Gotlandica
Den obrutna kedjan av Gotlandica-satsningar fortsätter. Lokalsamlingen förstärker lokal identitet och gör Gotland synligt för omvärlden.
Länsbibliotekets Gotlandicasamlingen innehåller i dag c a 20 000 volymer inklusive småtryck. Av dessa är i dag mer än 6 000 sökbara via bibliotekets WWW-katalog. Även artikelreferenser registreras i bibliotekskatalogen.
Inom ramen för GEB görs försök att använda bibliotekskatalogerna som grund för sökning av
fulltextdokument och för hänvisningar till andra informationskällor.

All text som idag produceras på Gotland för tryckning produceras digitalt med hjälp av datorer. De flesta skribenter, tidningar och tidskrifter saknar dock rutiner för arkivering/säkerhetskopiering.
En primär uppgiften är därför att spåra befintliga digitala dokument så att dessa inte går förlorade.
Landsarkivarien Tryggve Siltberg har uttryckt det så här: ”Vi måste snabbt sätta hinkar under informations- kranarna så att inte viktig information rinner ut i sanden”.

För uppbyggnadsarbetet av den virtuella Gotlandica-samlingen utsågs vid projektstarten en arbetsgrupp bestående av chefen för länsbibliotekets Gotlandica-avdelning Anita Körner von Kern, Landsarkivarien Tryggve Siltberg, IT-ansvarige vid Landsarkivet i Visby Anders Bergqvist, bibliotekarien/förlagsredaktören Birgitta Radhe och arkivansvariga Elisabet Fridblom vid Fornsalen Gotlands Läns Museum.

Gotlandicagruppen  beslutade att göra följande prioriteringar för publicering:

1. Information om de deltagande institutionernas informationsresurser.
2. Förteckningar
3. Register/Databaser
4. Fulltextdokument

och att i första hand publicera:

a. Material som producerats eller kommer att produceras av de deltagande institutionerna
b. Material som redan finns i digital form. I dagsläget är det viktigare att säkra arkivering av originalfiler.
   framtida publicering än att påbörja en omfattande retrospektiv digitalisering.
c. Material för vilket GEB med upphovsmän och ev. förlag kan sluta avtal om fri publicering för folkbildande
   och  forskningsändamål.

Det finns ingen marknad för förvärv av lokal digital information. Det betyder inte att digitalt lagrad ”Gotlandica” saknar värde, bara att man inte kan förvärva "digital Gotlandica" på traditionellt sätt. Man får söka andra vägar.
Ett viktigt delprojekt inom ”GEB” är därför att inventera digitalt arkiverad information hos lokala Informationsproducenter: bibliotek, arkiv, museer och föreningar;
Myndigheter: kommunala förvaltningar, länsstyrelse, stift och skolor
Lokala mediaproducenter: dagstidningar, tidskrifter och förlag .
GEB har inbjudit Hembygdsföreningar och sockenutvecklingsprojekt (ca 150 st) att delta i projektet.

Digital Gotlandica
Länsmuseet Gotlands Fornsals dataavdelning har under ledning av IT-chefen Stig Englund sedan slutet på 80-talet digitaliserat en stor mängd värdefulla texter som t ex Länsmuseet Gotlands Fornsals årsbok ”Gotländskt Arkiv” sedan utgivningsstarten 1928 samt Gotlandica-bibliografier t o m 1939 och perioden 1950-53. Originalfiler till böcker och tidskriftsartiklar finns i många fall bevarade hos upphovsmän och redaktioner.

Inventering
Det finns ingen marknad för förvärv av lokal digital information. Det betyder inte att digitalt lagrad ”Gotlandica” saknar värde, bara att man inte kan förvärva "digital Gotlandica" på traditionellt sätt. Man får söka andra vägar.
Ett viktigt delprojekt inom ”GEB” är därför att inventera digitalt arkiverad information hos lokala Informationsproducenter: bibliotek, arkiv, museer och föreningar;


GEB har inbjudit Hembygdsföreningar och sockenutvecklingsprojekt (ca 150 st) att delta i projektet.

Dagliga tidningar
Innehållet i regionens 2 dagliga tidningar indexeras inte i någon databas. Innehållet i det senaste seklets utgivning har dock under längre perioder indexerats av flera ideella krafter. Dessa index finns endast i ett fåtal maskinskrivna/kopierade exemplar.
Arbetsgruppen befarade att öns två dagliga tidningar inte arkiverar artiklar i elektronisk form. Gruppen tillskrev  därför Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda sommaren 1997 för att hitta kort- och långsiktiga lösningar för arkivering och återsökning av dagspressens digitala artikelarkiv. Gruppen har hittills fått positivt gensvar från GT.

Tidskrifter
Ett 30-tal tidskrifter utges regelbundet på Gotland. Omfattningen och ambitionsnivån varierar alltifrån enkla medlemsblad till ambitiösa kulturhistoriska tidskrifter och naturmagasin. Gemensamt för alla är att de i hög grad drivs av personer och redaktioner med stort personligt engagemang. Publiceringen sker i huvudsak på ideell grund. Det viktiga för skribenterna och redaktionerna är att nå ut till läsare. Några publikationer ger också sina upphovsmän en blygsam inkomst som på intet sätt motsvarar deras arbetsinsats.
Under hösten 1997 tog redaktören för ”Haimdagar” Anders R Johansson initiativ till en paraplyorganisation för gotländska publicister för att befrämja samarbete, underlätta produktion och distribution och höja tidskrifternas kvalitet. GEB har stöttat tillkomsten av ”Gotlands Ordbrukarförening”. Paraplyorganisationen kommer att underlätta GEBs kontakter med de lokala tidskriftsutgivarna. Redan under våren 1998 slöts några avtal om GEB-publicering av artikelmaterial.

Förlag
Utgivning av smalare Gotlandslitteratur görs naturligt av regionens institutioner länsmuseum, landsarkiv och länsbibliotek. Också den expanderande högskolan kommer inom en snar framtid att spela en betydande roll.
Amatörforskare och hembygdsrörelsen kommer även i fortsättningen att låta publicera skrifter på eget förlag eller i samarbete med den gotländske förläggaren Thorbjörn Ödin.
En förutsättning för att Gotlands kommuns Kultur- och fritidsnämnd skall lämna ekonomiskt bidrag för tryckning av Hembygdsrörelsens skrifter är sedan 1997 att överenskommelse slutits med GEB om villkoren för elektronisk publicering via Internet.
Gotlandica-förläggaren Thorbjörn Ödin är mycket positiv till ett utvecklat samarbete med GEB.

Databaser
Forskare och amatörforskare har genom åren visat stort intresse för de gårdsinventeringar som gjordes när Gotland blev svenskt 1653.
För att minska slitaget på originalhandlingarna och för att göra innehållet tillgängligt för fler utgavs på initiativ av Landsarkivet i Visby
”Revisionsbok för Gotland 1653 ´Jordeboken 1653´ generalundervisningsbok om alla hemmans beskaffenhet i Gotlands län 1653”
i 3 tryckta skrifter 1974-79.
Texterna har digitaliserats och databasregistrerats i början av 90-talet och har nu WWW-publicerats av GEB:
http://194.198.228.138/revbok.htm [2002-04-09 Resursen flyttad eller har upphört]
Informationen finns nu tillgänglig som:
- Originaldokument
- Böcker som köp på Fornsalen Gotlands Läns Museums museibokhandel eller som lån via bibliotek.
- Textfiler på Länsmuseets IT-avdelning
- Som enkel publik WWW-databas
- Bibliotekskatalogen länkar från katalogposten till fulltextdokument och databas

Digitalisering
En av de första digitala originaldokument som ”återfanns” var ”Vägen till litteraturen om Gotland ett kommenterat urval inom olika ämnesområden” se nedan. Att HTML-koda de gamla ordbehandlingsfilerna krävde relativt liten arbetsinsats. Därmed kunde ett av de primära målen, ”Information om de deltagande institutionernas informationsresurser”, avseende länsbibliotekets gotlandica-samling sägas vara uppfyllt.
En motsvarande introduktion till Landsarkivet i Visby skulle ge delprojektet en fast grund att stå på.
”Arkivforskning på Gotland” publicerades redan 1979. Boken har digitaliserats, avtal slutits med upphovsmän och förlag och publicerats via ”GEB”.

Print-on-demand
Det gotländska IT-företaget Calidris och föreningen Mare Balticum har utarbetat rutiner för print-on-demand (book-on-demand)-publicering. Tekniken erbjuder läsaren möjlighet att inom några dagar förvärva
en tryckt publikation som alternativ till att läsa längre texter på skärm eller utskrift i A4-format från lokal skrivare.
En intressant utvecklingsmöjlighet som diskuterats med företrädare för Högskolan på Gotland är att kunna utveckla databasen Uppvärmning och inomhusklimat i kyrkor till en kooperativt uppdaterade databas, som vid behov skulle kunna levereras till användarna som tryckt bibliografi med stöd av book-on-demand-tekniken.  Se Även TELDOK rapport 122 Maja Brita Mossberg  ”En bok i sänder Print on Demand” Stockholm  1998

PUBLICERING

Upphovsrätt
Sedvanlig upphovsrätt gäller även för elektronisk publicering. Därför måste avtal slutas med upphovsrättsinnehavaren före publicering. Ett "standardavtal" har utarbetats. Samtliga deltagande institutioner har vid referensgruppsmöten beslutat att inom sina institutioner verka för att policybeslut fattas som möjliggör elektronisk publicering av allt eget informations- och förlagsmaterial.

Ansvarig utgivare
Som projektansvarig är länsbibliotekarie Barbro Ejendal också ansvarig utgivare för GEB.

Mapp och filstruktur
Mapp och filstrukturen på servern har byggts upp för att underlätta för varje deltagande institution att själv uppdatera och publicera egen information utan att riskera att förvanska eller fördärva andra institutioners. I dag har endast Länsmuseet - Gotlands Fornsal rätt att själv publicera eget material.
En publiceringsgrupp med representanter för högskolan, länsbiblioteket, länsmuseet och landsarkivet arbetar med att ta fram enkla enhetliga publiceringsrutiner.

Publiceringspolicy:
Det elektroniska biblioteket är närbesläktat med det elektroniska förlaget. Eftersom GEB är och kommer förbli finansierat med offentliga medel är det extra viktigt att alla presumtiva användargrupper skall ha lika tillgång till det publicerade materialet. Mycket stor hänsyn skall därför tas till personer med funktionshinder.

Bibliotek = förlag ?
Att bygga upp ett virtuellt bibliotek har många likheter med att bygga upp ett traditionellt fysiskt bibliotek. Analys av målgruppernas informationsbehov, förvärv av information och systematisering för att underlätta återsökning. Organisering av kontaktnät med informationsleverantörer och användare. Lokaler och inredning motsvaras av gränssnitt och funktionalitet. Eftersom det virtuella Internet-biblioteket inte förvärvar fysiska media utan endast rätten att vidaredistribuera information till sina användare för viss tid i viss omfattning kan ingen meningsfull ”handbokssamling” eller ”studiecell” byggas upp utan en mycket nära dialog med användarna.

”Det enda eviga”  kommer att vara ”Det unika” och bestå av sådan information som produceras för och/eller av användargrupperna. I den meningen blir det virtuella biblioteket också ett virtuellt förlag. Mycket värdefull information produceras i dag inte för marknaden utan med målet att förmedla kunskap i tid och rum i frågor som för upphovsmännen är väsentliga. Det är en viktig biblioteksuppgift att bevara och göra den tillgänglig.

Att få vara gotländsk lokalpatriot under drygt ett år och starta GEB har varit en fantastisk upplevelse, rik på erfarenheter och positiva mänskliga möten, såväl IRL, som virtuellt.

Åter till artikelöversikten  Åter till hemsidan

Denna sida har upprättats 02-04-09 yngve.johnsson@abc.se