Johan Gustaf Bergius, f. 21 mars 1722 på Edsbergs kaplansboställe,
† 25 febr. 1805. Föräldrar:
kyrkoherden i Askersunds stad Andreas Bergius d. y. och Katarina Elisabet
Bergelius.
Studerade vid Strängnäs gymnasium från 1735; student
i Uppsala 16 sept. 1742;
disputerade 5 dec. 1745 (De nexu juris et obligationis; pres. J. Ihre);
avlade examen philosophicum 1747;
disputerade 1 okt. 1748 (De convenientia et differential, inter
obligationem internam et externam; pres. J. Ihre);
fil. magister 13 juni 1749.
Prästvigd 14 juni 1753; konsistorieadjunkt i Strängnäs
s. d.;
extra eskvadronspredikant vid livregementet till häst febr. 1757;
huspredikant hos grevinnan Beata Douglas; i Skagershult 1 okt. 1760
och i Björkvik 29 nov. 1769;
Teol. doktor 6 juni 1779.
Gift 1760 med Kristina Katarina Smedmarck, f. 9 † 11 mars 1813.
kyrkoherde prost 1787. mars 1729,
B. var, trots den jämförelsevis undanskymda plats han hade
som kyrkoherde i ett lantpastorat, en i många
avseenden intressant och betydelsefull representant för sin tids
kyrkoliv, särskilt sin tids predikan. Han
hade ej Anders Bålds djupa lärdom, ej heller Anders Nohrborgs
tankerikedom och psykologiska
analyseringsförmåga men var på sitt sätt en mera
gripande predikant än de.
Framställningen är buren av en varm känsla, uppslag
och bilder avlösa varandra, så att man aldrig tröttnar,
och i förmågan att levande framställa en bibelsituation
eller för övrigt utnyttja bibelns, ej minst den
profetiska litteraturens rikedom, erinrar han om 1600-talets stora
predikanter. Den rika fantasi- och
känslobegåvningen kommer honom att alltemellanåt begagna
sig av den emblematiska metoden, dvs.
att taga en bild, vilken konsekvent genomföres, som uppslag för
en hel predikan, t. ex. då han på
»Dom. Invocavit» predikar över »Guds barns redliga
kamp och härliga krona: 1:o fienden, 2:o kampen,
3:o vapnen, 4:o kronan» eller en annan gång över ämnet:
»Guds barns liv såsom en sjöfart», därvid man
märker: 1:o havet, 2:o styret, 3:o ankaret, 4:o hamnen, 5:o det
stilla vädret (evangelium), 6:o det starka
vädret (lagen) osv.
Ett för den tiden mera ovanligt drag är det sätt, varpå
han stundom i sina predikningar vänder sig till hela
folket såsom folk och låter tidens aktuella frågor
blicka igenom, t. ex. i sin bönedagspredikan 1758 eller
i sin nyårspredikan 1759, som också båda fingo särskilt
omnämnande i Salvii Lärda tidningar. I dessa
och ännu nägra andra predikningar visar han sig såsom
en av dem, som under det att den mera högofficiella
predikan i Sverige gick in på rationalismens banor bevarade något
av den tidigare väckelsepredikans art.
Han bildar så ett slags mellanlänk mellan Erik Tollstadius’predikan
i 1700-talets början och Lars Lindrots
och Per Tollesons vid det nya seklets början. Mest inflytande
på senare tider torde han övat genom sina
väl gjorda, tanke- och uppslagsrika predikoutkast (ofta tre för
varje söndag), som utgjort en långt in i
senare tider ofta anlitad källa för svenska prästers
predikan.
Tryckta arbeten:
De securitate reipublicæ sub nexu juris et obligations... Upps.
1751. 4:o 32 s. (Diss., resp. C. G. Bredenberg.) - -
En nödig fråga i närwarande tider: Mon Herren hafwer
lust at göra Swea land och rike godt? Enfaldeligen
förestäld i högmässopredikan på den första
böndagen år 1758. Sthm 1758. 4:o 28 s.
Herrans upplyfta ögon öfwer et land och folk ifrån begynnelsen
på året intil ändan, betraktade uti
högmässo-predikan på nyårsdagen är 1759.
Sthm 1759. 4:o 27 s.
Christeliga predikningar öfwer wissa evangeliska texter.
D. 1*. Sthm 1766. (8), 352 s. (Anon.; innehåller 10 predikningar;
i Strickers Homiletiskt bibliotek anförd
under titel: En christlig lärares tal till sina åhörare
i Herrens hus.)
E ns evangelism predikares wärk innehållandes korta dock
utförliga dispositioner öfwer de wanlige sön-
och högtidsdagars evangeliske texter. Bd 1-2 (= D. 1-7). Norrköping,
Nyköping och Upps. 1773-76. (6), 700 s.;
(6), 544, (40) s. D. 8. Innehållandes dispositioner öfwer
passions historien samt ottesångs-texterne jul, påsk
och pingest. Nyköping 1776. (6), 272, (18) s. D. 9. Innehållande
skriftermål jämte några andra ämnen öfver
visse evangeliske texter. Örebro 1777. (4), 216, (22) s. 2:a uppl.
tillökt och förb. D. 1-9. Sthm 1778 ff.
Ny uppl. H. 1*. Kuopio 1858. (4), 100 s.
Bihang til den utgifna dispositionsboken: en evangelisk predikares
wärk. St. 1-3. Sthm 1786-87. (4), 218 s.; 142 s.; 134 s.
Dispositioner öfver första st. bönedagens texter 1791
(Bihang t. Homiletiska försöken, Vol. 13, St. 1,
Upps. 1791, s. 33-42, 58-68).
Källor: Recensioner av B:s’ predikningar i [Salvii] Lärda tidningar, 1758, N:o 92 och 1759,
N:o 42; Biogr. lexikon, N. F., 2 (1858-59);
N. Aurelius, Strengnäs stifts herdaminne, 1-2
(1785, 1817): K. A. Hag-ström, Strengnäs stifts herdaminne,
2 (1898);
J. C. Stricker, Försök til et sw. homilet. bibliothek (1767);
P. Wieselgren, Sveriges sköna litteratur, 1 (1866).
GLIZELL.
Sidan senast uppdaterad 99-06-05