26
men Hellberg nekade aldeles, at han annorlunda blandat sig i
den-
na sak, än endast skrifwa de ansökningar, hwarom han blifwit
anmodad.
Uppå yttermera tilfrågan, om Karl Nilsson och
Hemming
Joenson hade några bewis emot Hellberg och Petraeus at
förete,
eller i öfrigit hade några själ at styrka den
öfwerklagande
hårda med-
fart af Herrskaperne, swarade Karl Nilsson, at han derom til i
Morgon besörja wille, samt at han stundeligen sin Fullmäktig
Kam-
mereraren Fagerström afbidade, erkände och at han
undfått
alla de
medel hwarom wittnen intygat, utom Jon Person i Åsätter,
hwil
ken han ej sökt, och åtog sig jämväl at bewilja
hwartill de blifwit
anwände, enär hans Fullmäktig ankommer, som
räkningen
deröf-
wer om händer hade.
Lands Fiscalen Torstéen erinrade, at Ordinarie
Härads
Tinget å nästa tisdag infaller och anhöll
således,
at Karl Nils-
Som måtte förelagdt warda, at inom kort til andraga alt
hwad
Han för sin del i de nu anhängige mål kan nödigt
finna, med hwil-
Ket påstående, samtelig de öfrige Parterne sig
förenade
och hwar-
Öfwer
Yttades?
Så framt Karl Nilsson äger någre själ och
bewis at tilgå,
dem han nu eller framdeles sig åberopa ärnar, så
åligger
honom
dem at nu genast angifwa eller sidt til i morgon inskaffa, i annor
händelse warder målet på de skäl afgjordt, som
innan morgondagen
til ända gådt, kunna wara anförde och företedde.
Karl Nilsson på tillfrågan sade nu som förr
sig icke kunna an-
gifwa någre flere bewis, men tilltrodde sig, at sidt til i morgon
fun-
na sin skyldighet härutinnan efter Rättens beslut
fullgöra.
Derefter påmintone Lans Fiscalen Torstéen, at
nödigt
wara
Torde, det Fierdingsmannen Petraeus til Rätten inskaffades, och
be-
Gärte derutinnan Tings Rättens yttrande.
At det intygagade Länsmannen Gavelius hit til Rätten
in-
sändt, |
|