31
i Socknen, som föresatt sig att ej göra Dagswerken
til Herrgår-
darne, så har Hellberg swarat, at för dem, som endast lagt
in fi-
ne ansökningar uti Cancelliet, så gingo det et särdeles
mål, men
de som wändt sig til Stockholm kunde alt för wäl
låta
bli alt ar-
bete til Herrgårdarne. Upläst och widkändt.
Hemming Jonsson upwiste derwfter et Kongl. Maj:ts Nå-
digte Utslag uppå den ansökning han å egne och flere
af Allmogens
wägnar i Biörkwiks Socken i underdånighet gjordt, at
af Råd
Blifwa bibehållne wid deras nu åboende Hemman,
hwarifrån
de af
deras Husbönder och Herrskaper skola wara upsagde, ehuru de
för-
mena, det deras Förfäder skola samma Hemman af stubbe och
öde
uptagit, hwaröfwer Hans Kongl. Maj:ts den 18 Februarii sistlidne
i
Nåder Sig utlåtit, at detta mål woro af sådan
beskafffenhet, at
det emot Sollicitations-Placaterne och Allmänna Lagen til Kongl.
Maj:ts omedelbara pröfwande icke hörde.
På tilfrågan om Karl Nilsson ännu hade sina
skäl och bewis
til hands, swarade han det honom wäl af mycket wore kunnigt, det
Hans Fullmäktig i Socknen anländt, men icke ännu hunnit
at til
Tings-Stället framkomma; begärandes derföre
anstånd
til eftermid-
dagen. Rätten antydde derföre Karl Nilsson ytterligare, at
Klåc-
kan 4 efter middagen wara aldeles beredd til målets sluteliga
före-
tagande, samt påminte honom, at då wara försedd med
alt hwad
han förmenar til uplysning eller lindring för honom
lända.
Afträdde.
Eftermiddagen
C.D.? Sedan det förmiddagen hållne Protocoll
blifwit
upläst och erkänt, så instälte sig nu efter
Fjerdingsmannen
Pe-
traeus sände Nämndeman Jonas Jonssons i Tranhyttan och Anders
Andersson i Bondbyn, hwilka berättade, at de wid ankomsten til
honom, werkeligen funnit honom så sjuklig, at han icke
förmått
resa
hit, ehuru han geck uppe, och hade begrep, både at tala och
swara.
Derefter frågades Karl Nilsson, hwad han hade för
bewis at
tilgå. |
|