efter den delagtighet, somhan i denna Karl Nilssons
förbrytelse
pröfwas äga, måtte til laga näpst befodras, och
med sin egendom
så längt den räcker gälda, hwad han i fråga
om skade ersättning
med mera han kännas skyldighet.
I lika måtto påstås, det
Rådstugu?
Cancellisten Hellberg
såsom den hwilken äfwen förledt en del af des
Frälse
och Landt-
Bönder til oskälig Rättegång och emot bättre
wett drifwit orättfär-
dig sak, måtte tilmäktigt 15.
Cap. 14 §. Rätteg. Balken fällas til
20 Dal. Silfwermynt eller med deremot swarande fängelse
plikta,
så och förklaras aldeles förlustig af den
rättighet,
at widare föra
andras talan til Rätta, samt des förutan, jämte Kongl.
Brefwet
til samteligae Hof och Öfwer Rätterne af den 13 Martii 1756,
frånkännas den Arfwodes Lön, som han redan upburit;
hwilken de
fattiga tillfalla bör. Lika som jag och gör mig
förwissad,
at Fjer-
dingsmannen Petraeus, efter förekomne anledningar, och hwad emot
honom intygat blifwit, må för den delaktighet, som han i
Allmo-
gens förledande därutinnan kan äga. Lagligen answara,
hwarwid
jag ej bör underlåta den Anmärkning, at ehuru tinga
Krono Be-
tjent Petraeus må wara, har det dock alltid bordt åligga
honom, at
häldre afstyra och hindra de oreder, som bland Allmogens yppas
än,
at med råd och dåd de samma befrämja, hwarföre
jag i anseende
til de emot honom anmälte omständigheter i öfrigit
påstår,
at han
härefter med Fierdingsmans Tuktan eller andra Göromål
i Kro-
nans tjent icke widare må sig befatta.
Angående sedan Frälse och
Landtböndernes
upstudsighet emot
Herrskaperne, som warit en wärkan och påfölgd af hwad
Karl Nils-
son, Hemming Jonsson och flere dem inrådt och öfwertalt
få ehu-
såwäl denna deras tredsko och motwillighet förtjenar
et alfwarsamt
Laga beifrande; Dock som största delen, uppå förut
erhållne war-
ningar låtit sig räta och sine skyldigheter i Dagswerken
med me-
ra, riktigt til Herrgårdarne sedemera utgjordt, emot hwilka Herr-
Skaperne jämväl all talan och påstående
eftergifwit;
Altså måste
Jag och derwid låta bero, hälst jag, i anseende til dem,
således icke
finner något Embetes Påstående äga rum; Men
som Bönderne
Hem
