| Regulatorer fryser sällan, men när det händer kan det vara farligt. I nordiska vatten kan en
regulator drabbas av frysning även på sommaren. På djupa vatten är det omkring 5 plusgrader året
runt. Nedanstående är vad jag hittills lärt mig. Jag är dock ingen expert, och är tacksam för
rättelser. Nedanstående rankning av ”bra” och ”dåliga” regulatorer är subjektiv och endast baserad på
hörsägen. Tacksam för rättelser alltså.
Det finns två typer av frysningar: 1. Frysning i förstasteget (reduceringsventilen)Denna frysning är sällsynt. Den inträffar endast på vintern då det är minusgrader på land. Symptom brukar vara att lufttillförseln stryps. Orsaken är oftast att man går upp över vattenytan under ett dyk eller mellan två dyk och det hinner bildas en isskorpa på förstasteget. För att förhindra detta har vissa regulatorer en vintertillsats av gummi. En annan orsak kan vara att vatten råkat komma in i ventilen då man sköljt regulatorn (sätt alltid tummen eller en tät plugg för, då du sköljer!). En tredje orsak kan vara fukt i fyllningsluften. Fukt i systemet är med andra ord livsfarligt. 2. Frysning i andrasteget (doseringsventilen)Denna frysning är den vanligaste. Symptom brukar vara att regulatorn friblåser. Flaskornas lufttryck sänks två gånger på vägen till dykaren. Varje gång blir luften kallare. Detta styrs av naturlagarna, närmare bestämt ”Joule-Thomsson effekten”. Denna effekt är kraftigare i 300-barssystem än i 200-barssystem. Luften i lågtrycksslangen kan ha en temperatur av minus 10 - 15 grader. I kombination med kallt vatten (ca 5 plusgrader) och den fukt som alltid finns i andrasteget, finns risk för isbeläggning på den ventil som öppnar och stänger. Oftast tinar den isen omedelbart nästa gång man andas ut men om man har otur sitter isen kvar och regulatorn börjar friblåsa. Risken är större på regulatorer som har ett högt sekundärtryck (kallare luft i andrasteget). En vanlig orsak till frysning i andrasteget är att man vintertid har andats i regulatorn över vattenytan. Enligt vissa är det säkrare att ha andrasteg av metall eftersom det bäst leder in värmen från det omgivande vattnet. Enligt andra är denna effekt försumbar, och andrasteg av plast är bättre eftersom de är lättare och eventuellt bekvämare.
Sannolikt bra vinterregulatorer:Samtliga Divex, samtliga Poseidon, AGA (Interspiro) mark 2, Mares MR12 III, Mares MR12 Voltrex, Mares MR22 Abyss, Spiro supra Arctic 2. Jag har hört från en användare att Apex T50 och Tx50 är bra. Vet någon läsare något mer om Apex? Sannolikt mindre lämpliga vinterregulatorer:Mares MR12 IV, Mares MR12 V, Spiro supra. Att tänka på:Om du dyker då det är minusgrader i luften, andas inte i regulatorn över vattenytan! Vet du något mer om detta, eller vill du publicera texten? Sänd ett mail! Listan över ”bra” och ”dåliga” regulatorer är som sagt subjektiv och bör tas med en nypa salt. Bidrag gärna med egna erfarenheter. Jag hoppas någon gång få se ett vetenskapligt frystest (om det går att göra) och incidentstatistik där man kan jämföra olika modeller. Saxat ur internet:Nedanstående inlägg fanns 1997 som ett inlägg i rec.scuba.equipment . Ursprungligen tycks det ha varit ett inlägg i Techdiver mailing list. Det fanns återgivet i swnet.fritid.sportdykning den 7 mars 1997. Obs att förkortningen FFM betyder full face mask, dvs helmask. Jag har försökt att maila till adressen nedan, robbinro.mcmurdo@mcmurdo.gov för att verifiera rapporten, men tyvärr inte fått svar. Känner någon till mer om detta?
© Per Åkesson, 1996
rev 1998
Bilden med dykaren är lånad från Sarah Kenderdine, Western Australia Maritime
Museum
|
![[Picture]](diverani.gif)
Till Pers dyksida
![[Picture]](diver.gif){kind=small}