Vägen över Stocksund

Den gamla landvägen mellan Stockholm och Roslagen gick över Stocksundet. Vägen är utritad på kartor från 1716 och framåt. Under 1600-talet passerade man sundet med färja. En av dagens vägar i Stocksund heter Bengt Färjares väg till minne av en färjkarl.

På denna 1600-talskarta passerar
Roslagsvägen över ”Stocksunds Färja”

1716 byggdes den första bron över Stocksundet. Den var en flottbro, gjord på flottar av hopbundna stockar. På precis samma ställe lades senare broar, inritade på kartor från 1700- och 1800-talen. Bron gick att öppna på ett ställe för att släppa fram skutor. På en karta från 1809 nämndes en färja, men det kanske var tillfällig färjetrafik då bron reparerades. Flottbron lär nämligen ha blåst sönder i stormar flera gånger, och 1815 respektive 1817 är åter en flottbro markerad. Ännu på 1863 och 1902 års kartor är en flottbro utritad, mellan nuvarande Alnäsvägen och Bengt Färjares väg. Men mot slutet var det en fast bro byggd på pålar.

Karta med flottbro från 1863

1932 byggdes en modern högbro där Roslagsvägen går nu och den sista gamla bron revs år 1958. Det intressanta är att all landtrafik tycks ha passerat över exakt samma ställe i århundraden. Därför kan dyk under den gamla brosträckningen leda till fynd. Brofästena finns kvar så det är lätt att hitta platsen. På norra sidan finns även den gamla vägkrogen från 1700-talet kvar, numera bilverkstad. Där lär ha festats ordentligt förr i tiden. Sundet är 100 meter brett.

Dyk

Den 10 april 1994 genomfördes två dyk. Varje dyk bestod av ett dykpar som gick ned vid ena brofästet, sakta gick på kompasskurs över botten till det andra brofästet. Där gick dykparet upp till ytan, kontrollerade positionen och återvända till startpunkten med ny kompasskurs.

Dyken gav följande resultat:
Ingen båttrafik och knappt någon ström. Max djup: 7 m. Sikt: 1-3 m. Botten: sand, lera och dy. På ett ställe mellan de gamla brofästena påträffades en knuttimrad stenkista med basen ca 2x3 m och höjden knappt 2 m (dvs den såg större ut under vatten). På botten låg en del löst timmer. Rester av pålar stack upp, några med rostiga bandjärn. Annars såg jag inga intressanta lösfynd mer än tomflaskor, den äldsta var en ölflaska från år 1900. Min dykkamrat trodde sig ha hittat en del av en kritpipa men det är osäkert.

Återstående frågor

– Varför fanns inte fler gamla fynd?
– Har äldre föremål dolts av sedimentering?
– Har sundet muddrats eller har andra dykare redan varit där?

Per Åkesson

studentrapport i marinarkeologi 1994
publicerad på Internet 1996

Källor

odaterad karta från 1600-talet, Krigsarkivet
topografisk generalkarta avd III nr 9 från 1714-1716, Krigsarkivet
topografisk detaljkarta avd III nr W2 från 1718-1728, Krigsarkivet
topografisk generalkarta avd III nr 4 från 1742, Krigsarkivet
topografisk detaljkarta avd III nr C1 från 1700-talet, Krigsarkivet
topografisk detaljkarta avd III nr D från 1785, Krigsarkivet
detaljkarta från 1815, Lantmäterikontoret
topografisk detaljkarta av W. M. Carpelan, avd III nr N1 från 1817, Krigsarkivet
detaljkartor från 1863 och 1868, Lantmäterikontoret
G. S. Widlund & B. Berg: En bok om Danderyd, Danderyds kommun 1990

Vidare läsning

Konstruktioner och boplatser under vatten