Under några veckor i maj 2000 utförde Södertörns högskola inom ramen för grundkursen i arkeologi en seminariegrävning vid Täljehus (RAÄ 220, Östertälje sn, Sö).

Borgen Täljehus nämns i skriftliga dokument första gången år 1400 och har antagits vara uppförd strax dessförinnan. Från borgen skötte kungens fogde administrationen av Telge län som omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa härader. År 1436 bränns borgen ner i samband med Engelbrecktsfejderna men den återuppbyggdes drygt tio år senare av Karl Knutsson. I början av 1500-talet beskrivs dock borgen som övergiven.

År 1937 utförde Bengt Söderberg arkeologiska undersökningar av borgen. Hans arbete visade att borgen bestått av en huvudbyggnad med två rum samt ett rektangulärt torn. Det fyndmaterial Söderberg påträffade daterades till 1300- och 1400-talen. Slottholmens strategiska läge som ett lås i det trånga Linasundet gör att även äldre anläggningar i form av befästningar eller spärrar på platsen är en rimlig hypotes.

År 1999 utfördes därför en marinarkeologisk besiktning av Mälarbottnen runt Slottsholmen. Vid dessa upptäcktes rester av en pålspärr i Linasundet samt på Slottholmens insida rester av en hamnanläggning och ett förlist mindre fartyg. C14- analys av dessa lämningar indikerar en datering till sent 1200- eller tidigt 1300-tal.

undersökningen år 2000

Syftet med undersökningen år 2000 var att komplettera dessa observationer samt göra en delundersökning av hamnplatsen och borgens strandnära zon. Dykande studenter gjorde en uppmätning av vad som förefaller vara någon form av kajanläggning parallellt liggande med stranden på borgens östra sida. Även skeppsvrakets dokumenterades och visade sig vara en cirka tio meter lång klinkbyggd båt. På bottnen finns dessutom av allt att döma ett rikt och välbevarat kulturlager. Bland annat påträffades en liten ”brödspade” av trä.

armborstpil

På land grävdes i anslutning till ”kajen” sammanlagt sex mindre schakt. Det som tidigare benämnts som vallgrav visade sig förmodligen vara lämningar av en jordvall med en palissad. Två olika byggnadsskeden kunde också konstateras. I schakten framkom nära den dåvarande strandlinjen även rester av en tegelugn. Även lämningar av vad som förmodligen är restera av en smedja/hovslageri frilades. Bland fynden märks en fingerborg, armborstpilar, eldstål, krokar, knivar, söljor och inte minst spikar och hästskosömmar. Även ett rikt och varierat osteologiskt material framkom i schakten, särskilt i anslutning till tegelugnen.

Det metodiska syftet med undersökningen att kombinera landarkeologi med undervattensarkeologi gav ett gott resultat. En fortsatt undersökning med inriktning på att få en djupare förståelse av hamnområdets organisation och förändring över tiden planeras under våren 2001.
  

Sofia Andersson, Per Deckel och Johan Rönnby

Arkeologi, Södertörns högskola