 Då något står
felskrivet i en tidning eller bok säger man ibland att Tryckfelsnisse har varit framme. Småfel märks
inte av många läsare. Jag arbetar bl.a. som översättare och
korrläsare. Som ett slags yrkesskada, hakar jag upp mig på småfel. Jag tänker: ”Om tidningen
inte kollar språket, kan jag då lita på faktauppgifterna?” Även seriösa dagstidningar som DN och
SvD har gott om sådana skrivfel.Det jag är minst förtjust i är särskrivningar, versaliseringar och apostrofgenitiv. SärskrivningPå engelska särskriver man sammansatta ord. På svenska skriver man ihop dem. Om man på svenska
försöker särskriva sammansatta ord, blir det ibland helt obegripligt:
Party on! Här är särskrivning på hög nivå. Dessutom är "Välkommen" felstavat. VersaliseringI firmanamn förekommer gemener och versaler blandade efter behag: deskTop SuperPC. I skrivet språk kan det se osnyggt ut. I vanligt språkbruk används en versal i början av egennamn. Förkortningar, som uttalas bokstav för bokstav, skrivs med versaler rätt igenom. ApostrofgenitivGenitiv betyder ägandeform. På svenska talar man om bilens ratt, Lottas klänning och hennes leksaker. Enkelt och begripligt. Det blir däremot löjligt att tala om bilen's ratt, Lotta's klänning och henne's leksaker. Apostrofgenitiv används på ett helt annat sätt på engelska, än på svenska. Om man vill skriva ägandeform av ett främmande uttryck kan man använda kolon: Fujitsu XYZ:s enda nackdel är det höga priset. Besserwisser & humor– Men hallå där besserwisser! Måste man vara språkgeni och hålla reda på konstiga regler? – Nej. Språk är levande och förändras. Men om det blir obegripligt blir det dåligt för alla. Det är alltså bra om vi någorlunda samsas om ett gemensamt språk. Konstiga felskrivningar har ett visst underhållningsvärde. De kan vara kul helt enkelt. Ett helt underbart exempel är den påstådda intervjun med Madonna i Budapest som ska ha felöversatts fram och tillbaka! Just den felskrivningen är dock delvis en skröna. Stackars familjen KycklingI juni 2000 besökte jag mataffären Sabis. I frysdisken såg jag märkliga kartonger. De var märkta ”Familje Kyckling” och hade en stor bild på framsidan med fyra glada människor (som äter kyckling). Uppenbarligen har dessa personer, familjen Kyckling, slaktats och säljs nu djupfryst bit för bit. Jag trodde sånt var otillåtet. Och varför är franska språket så krångligt?Tja, börja gärna med YouTube och se Eddie Issard framföra "Learning
French". Räcker inte det, kanske följande lilla övning illustrerar fonetiken:
Per Åkesson, april 2000 rev jul -12 Vidare läsningSpråkkampanjerSvenska språkhjälpmedel
Nordiska språk
EngelskaTyskaAndra språk |
