Landsvägsarkeologi

– en hobby för alla

 

Nästa gång du reser i Sverige kanske du ser en äldre smalare väg bredvid den stora du kör på. Titta igen så kanske du ser en ännu äldre väg som slingrar sig fram längs en åkerkant, parallell med de större vägarna.

Har du läst så här långt är du på god väg att bli landsvägsarkeolog. Det forntida Sverige var en glest befolkad vildmark där folk reste till fots, till häst eller till sjöss. Skulle man transportera något blev det med båt. Vagnar fanns men var sällsynta.

Först på 1600-talet började det första "motorvägsprojektet". Sverige fick ett postverk och riktiga vägar anlades i landet. Nu gick det att köra med vagn mellan större orter.

Och på den "vägen" är det. Generationer av vägar avlöser varandra sedan mer än 300 år. Har du extra tid och är lite uppmärksam kan du följa de äldre vägarna och för din inre syn föreställa dig livet förr i tiden.

Alla kan!

Detta är mycket enkelt för dig som vill variera din resa. I stället för motorvägen (eller motsvarande), prova gärna den lite äldre landsvägen, så ser du genast lite mer av Sverige. Råkar du ha en motorcykel så kommer du ännu närmare naturen och kan forcera de flesta hinder. Men det går bra även med bil.

Verkar detta kul så hör av dig! Vi vill bilda ett nätverk och utbyta erfarenheter. Sveriges vägar väntar på att få sin egen historia dokumenterad.

Några tips på vägen

  • Se till att du har med en gammal vägkarta, som komplement till din moderna.
  • Se var telefonstolparna går. De följer ofta en äldre vägsträckning.
  • Titta efter nedlagda bensinstationer. En del är så gamla som 1920-talet.
  • Titta efter milstenar. De är av sten eller gjutjärn och är ofta från 17- och 1800-talet.
  • Lär dig att tyda svenska ortsnamn. En del namn går 1000 år tillbaka eller mer.
  • Titta efter skyltar för fornminnesmärke. De visar ofta var förhistoriska samhällen funnits.

Exempel på spännande vägar

Sverige är fullt med spännande gamla vägsträckor. Här är bara två exempel:

Dalkarlsbacken

Två mil väster om Stockholm finns en spännande väg längs Dalkarlsbacken mellan Stäket och Kungsängen. Just där fanns länge en besvärlig uppförsbacke som byggdes om flera gånger genom århundradena. Nu ser man fyra generationer av vägar:

  1. 1600-talsvägen. Tydligt markerad med historiska skyltar och beskrivning. Går att promenera eller cykla ca 700 m.
  2. 1800-talsvägen. Tydligt markerad med historiska skyltar och beskrivning. Går att promenera eller cykla ca 700 m.
  3. 1900-talets landsväg. Asfalterad. Därifrån når man de två äldsta vägarna.
  4. Motorvägen, från ca 1970.

Getå–Stavsjö, norrut

Kör från Norrköping mot Stockholm. Här har gamla Riksväg ett gått innan det blev motorväg. Lämna motorvägen mot Krokek (avfart 125). Följ Bråviken strand. Följ serpentinvägen upp i Kolmårdens höjder. Vid Böksjö (avfart 126) kör du rakt fram mot Stavsjö. Efter ett par kilometer svänger du till höger mot Tegelhagen och Krokeks ödekyrka.

Stavsjö–Getå, söderut

Kör från Norrköping mot Stockholm. Här har gamla Riksväg ett gått innan det blev motorväg. Lämna motorvägen mot Stavsjö (avfart 127). 

Precis vid Stavsjö värdshus är norra påfarten till den gamla vägen. Den forceras bara med cykel eller motorcykel. Har du bil fortsätter rakt fram för att komma till södra påfarten. Efter ca tre kilometer svänger du till vänster mot Tegelhagen och Krokeks ödekyrka.

Efter en kilometer kommer du till ödekyrkan och en bro med inskrift från år 1684. Denna bro är precis på landskapsgränsen till Sörmland.

En informationsskylt berättar att den medeltida Eriksgatan (ridvägen från Uppsala till Östergötland) gick strax på vänster sida. Den medeltida vägbanken från Eriksgatan går att följa på nordöstra sidan om de moderna husen, om du inte stör de boende. Tittar du noga ser du en liten milsten utan inskrift längs den gamla vägbanken. Återvänd sedan till den "modernare" 1600-talsvägen.

Har du cykel eler MC fortsätter du nu rakt fram. Nu är du på den avstängda delen av Riksettan, ca 3 km lång grusväg. Den har alltså följt denna sträcka åtminstone sedan 1600-talet. Numera är alltså fordonstrafik förbjuden och det är gott om gropar och nedfallna träd. Men det går lätt att komma fram med cykel (eller MC). Längs vägen ser du en minnessten över att vägen moderniserades som ett arbetsmarknadsprojekt på 1920-talet. På ett annat ställe ser du en fin milsten från år 1779. Sen kommer du fram till Stavsjö, och ansluter till den asfalterade vägen.

milsten längs vägen, foto Per Åkesson

Per Åkesson, november 2005, rev maj 2010

Länkar

Åter

To Main Page