8
2:do Men det lärer allom wara kunogt, at jag warit och
än är i ansökning om mitt åboende ställe Pelltorp, emedan jag är
dertil Stubb Arfwinge, det jag å Högre Ort skal ljusligen för en
dag lägga och redan lagdt, samt at det äfwen är purt Krono och ej
under någon annans disposition än Kronan hörer, det äfwen We-
derbörande lärer hädanefter nogsamt observera, och som jag ändå
för denna på Lag fotade, samt med Höga Kongl. Författningar öfwer-
ensstämmande ansökning skulle up til Stockholm, at sjelf min sak
bewaka, emedan jag ej ägde råd Fullmäcktig hålla, få anleto mig de
öfriga til detta Ting instämde Allmoge, at enligt de nu upwiste Full-
mackter för dem ansökning göra, hälst som de förmena det Hem-
manen äro en dels Krono och dels en bördige Stubb arfwin-
gars. Denna deras så wäl som mine ansökningar, har jag hos Kongl.
Maj:t i underdånighet insinuerat, och tillika på andra Höga We-
derbörande ställen anhängige gjordt, hwarpå ännu ej Nådigt Slut
erhållit, men det dock afwaktar, så snart som alla lagliga åtgärder
förut gångne äro; således wet jag ej, om hwarken jag eller för hwil-
ken jag söker, kunna anses för Mytiska eller Upproriska, då wi enli-
git Konungens Nåfigste tillåtande fått Nåden til Thronen som Dess
trogna undersåtar framträda och om Nådig hjelp bönfalla.
3:o Det förefaller mig underligt, huru Höga Wederbörande
kunna begära Urtima Ting om oss, för det wi wågat söka den rätt wi
såsom Inbyggare i Swea Rikes Lagar hafwa försvarade; det är
nog obetänksamt gjordt, jag wågar mig yttra, at så ser det ut som
wederbörande Parterne wilja förwägra hwad en Nådig och in til dö-
den af oss älskade Konung tillåtit.
4:o Höga Wederparternes skyldighet har warit och är den, om
de trodt at wi dem förolämpat, först afbida i underdånighet Hans
Kongl. Majt:s Allernådigste slut, så wäl som Höga Öfwer Dom-
stolars, och sedan om wi haft orätt, så har ej widare kunnat begä-
ras än Rättegångs-kostnad af oss: och skulle wi wid ansökningens slut
blifwit ansedde som Frälse-undersåtar, och under ansökningen af fat-
tigdom och tidernas swårighet brustit i några skyldugheters fullgörande
så är det icke Myteri, Upror och sammangaddningar, utan at Weder-
par
2:do Men det lärer allom wara kunogt, at jag warit och
än är i ansökning om mitt åboende ställe Pelltorp, emedan jag är
dertil Stubb Arfwinge, det jag å Högre Ort skal ljusligen för en
dag lägga och redan lagdt, samt at det äfwen är purt Krono och ej
under någon annans disposition än Kronan hörer, det äfwen We-
derbörande lärer hädanefter nogsamt observera, och som jag ändå
för denna på Lag fotade, samt med Höga Kongl. Författningar öfwer-
ensstämmande ansökning skulle up til Stockholm, at sjelf min sak
bewaka, emedan jag ej ägde råd Fullmäcktig hålla, få anleto mig de
öfriga til detta Ting instämde Allmoge, at enligt de nu upwiste Full-
mackter för dem ansökning göra, hälst som de förmena det Hem-
manen äro en dels Krono och dels en bördige Stubb arfwin-
gars. Denna deras så wäl som mine ansökningar, har jag hos Kongl.
Maj:t i underdånighet insinuerat, och tillika på andra Höga We-
derbörande ställen anhängige gjordt, hwarpå ännu ej Nådigt Slut
erhållit, men det dock afwaktar, så snart som alla lagliga åtgärder
förut gångne äro; således wet jag ej, om hwarken jag eller för hwil-
ken jag söker, kunna anses för Mytiska eller Upproriska, då wi enli-
git Konungens Nåfigste tillåtande fått Nåden til Thronen som Dess
trogna undersåtar framträda och om Nådig hjelp bönfalla.
3:o Det förefaller mig underligt, huru Höga Wederbörande
kunna begära Urtima Ting om oss, för det wi wågat söka den rätt wi
såsom Inbyggare i Swea Rikes Lagar hafwa försvarade; det är
nog obetänksamt gjordt, jag wågar mig yttra, at så ser det ut som
wederbörande Parterne wilja förwägra hwad en Nådig och in til dö-
den af oss älskade Konung tillåtit.
4:o Höga Wederparternes skyldighet har warit och är den, om
de trodt at wi dem förolämpat, först afbida i underdånighet Hans
Kongl. Majt:s Allernådigste slut, så wäl som Höga Öfwer Dom-
stolars, och sedan om wi haft orätt, så har ej widare kunnat begä-
ras än Rättegångs-kostnad af oss: och skulle wi wid ansökningens slut
blifwit ansedde som Frälse-undersåtar, och under ansökningen af fat-
tigdom och tidernas swårighet brustit i några skyldugheters fullgörande
så är det icke Myteri, Upror och sammangaddningar, utan at Weder-
par
