Jenisej

Jenisej var ett 90 m långt ryskt minfartyg, sjösatt 1910. Den 4 juni 1915 torpederades hon utanför Estlands kust (dåvarande ryskt territorium) av tyska ubåten U26 under kapten von Berckheim. Hon sjönk snabbt och 297 man följde henne i djupet. Endast 21 överlevde. Jenisej hade även ett systerfartyg som hette Amur, vars modell finns att beskåda på Marinmuseum i St Petersburg. Ubåten U-26 sänktes själv ett par månader senare när den gick på en mina.

Vraket av Jenisej ligger på 47 m djup. Sikten är oftast 5-10 m. Det är alldeles mörkt och man måste lysa med en bra lampa. Vraket ligger med ca 35-40 graders slagsida mot styrbord, pga dess djupa V-köl. Det är delvis täckt med gamla fisketrålar som ligger på däck eller hänger mellan uppstickande detaljer. Plana ytor på skrov och i hytter är täckta av några decimeter slam, som lagt sig genom decennierna.

Positionen av det stora vraket har varit någorlunda känd hela tiden, bl a som en nätfastna, men det det var först efter Sovjetunionens fall som det blev tillåtet att dyka i området. Under dykningarna där jag deltog 1993, plockades ett fåtal föremål till Estlands sjöhistoriska museum. Bl a:

• Nakterhuset (bild 2) till kompassen.
• Ett skeppsur (bild 3) med rostspår av visarna på kl 20 över 10. Enligt den tyska loggboken sänktes hon kl 08.27. Det var givetvis tysk tid, medan rysk tid var 10.27. Därför är det rimligt att tro att denna klocka stannat just vid sänkningen.
• En hel Maxim-kulspruta.
• Styrhus med roderindikator från akterdäck, tyvärr med sönderslagen ratt, kanske av fisketrål.

Alla föremål förvaras i havsvatten tills konservatorn i Tallinn kan ta över. Småsaker får ligga i plastbaljor och stora föremål lindas in i plast som hälls över med vatten då och då.

Fina bilder togs inifrån styrhytten och andra ställen som visar att Jenisej är ett mycket välbevarat vrak (bild 4 och 5). De bästa bilderna togs utan blixt i ljuset från fasta lampor. Träföremål ser fina ut och på däck ligger mängder med kulspruteammunition i sina patronband av bomullsväv. I hytten är golvet täckt med ett halvmetertjockt lager slam – vad kan dölja sig under... Detta blir någonting att utforska under de närmaste åren.

Att dyka i den mörka Östersjön på ca 40 meters djup (till styrhytten) är inte alls som vanliga dyk på t ex 20 m. Det är tyngre att andas, neoprendräkter väger mer än på vanliga dykdjup och det råder kompakt mörker utan något solljus. Att bli rädd eller osäker på det djupet är farligt. Det finns också risk för kvävenarkos (djupberusning).

Observera att det råder dykförbud på platsen. Detta dokument vill visa möjligheterna för marinarkeologi i Östersjön. Detta är ett utdrag ur dagboken från expeditionen 1993.

Arkivfotot kommer från Estlands sjöhistoriska museum.

Vidare läsning

Per-Olof Ekman: Havsvargar (Schildts 1983) 
Tidningen Dyk 2/96 
The Baltic Operations 1914-1916