Vrak & andra fynd i Sveriges inland, utom Vänern:

Vänern och Vättern har en sak gemensamt – de tippar sakta mot söder. Det beror på att landhöjningen i norra ändarna (ca 4 mm/år) är snabbare än i de södra ändarna (ca 2 mm/år). Listan är sorterad efter förlisningstidpunkt.
  

• Stockbåten från Frösunda. Hittades i en åker 1996. Daterad till 1300 f.Kr. av Vänermuseet.
• Stockbåten vid Fiskeby. Hittades för över 100 år sedan i en mur vid Fiskeby utanför Hudiksvall. År 2005 daterades den med kol 14-metoden till ca 800-500 f.Kr. Båten är av furu och ca 6,5 m lång. Ref Länsmuseet Gävleborg &  MAT 4/2005.
• Hammalfyndet. År 1854 hittades en 4½ m lång båt i lerjorden i Hammal i Västernorrlands län. Konstruktionen beskrevs som mycket ålderdomlig, stockar eller grova plank sammanfogade med trätappar och tätade med kåda. Idag finns endast några trätappar bevarade. Var båten från bronsåldern? Ingen vet.
• Toften från Själevad. På 1920-talet hittades träbitar i jorden vid Hampnäs nära Själevadsfjärden, nära Örnsköldsvik. Flera av bitarna antydde att det var rester av en båt, i synnerhet den s.k. toften. Den har C14-daterats till ca 200 f Kr och den liknar toften (sittbrädan) från den danska Hjortspringsbåten. Ref MAT 3/2002.
• Offerfyndet i Finnestorp. År 2002 hittades ett offerfynd i ån Lidan nära Falköping. Det var två böjda praktsvärd, en spjutspets, krossade hästben och en okänd träkonstruktion. De har daterats till ca 200 e Kr. Beskrivs i kommande nummer av Populär Arkeologi.
• Björkebåten. 7 m lång, ca 100-300 e Kr. Funnen på land i Gästrikland 1947. Stockbåt utbyggd med plankor på sidan, sammanfogad med syteknik. Undersökt på 1940-talet av P Humbla. Bild.
• Vendelgravarna. Båtgravar vid Fyrisån i Vendel socken nära Uppsala. Gravarna är daterade till ca 550-800 e Kr och tiden har kallats för Vendeltid efter dessa gravar. Av själva båtarna återstår inte mycket.
• Stockbåten i Skinnskatteberg. Daterad till 7- eller 800-talet. Förvaras i Skinnskattebergs Hembygdsgård.
• Tunabåten. Båtgrav i Badelunda socken, Västmanland. Detta är en av 8 båtgravar på samma plats, som alla tycks vara kvinnogravar. I den här graven (grav nr 75) begravdes en rik eller mäktig kvinna i slutet av 700-talet. Båten var 6-7 m lång, konstruerad som en stockbåt med höjd bordläggning. Grävdes ut 1952-53 av Erik Nylén, Bengt Schönbäck och Harald Åkerlund. Båten finns nu i Västerås Länsmuseum och ett smycke från fynden finns (2002) i Guldrummet, Historiska museet, Stockholm. En rekonstruktion av båten gjordes år 2000.
• Valsgärdebåtarna. Rester av båtar Valsgärde vid Fyrisån nära Uppsala, där det finns totalt 14 båtgravar från 500- till 1000-talet. Träet är borta men järnnitarna är bevarade på dessa båtar. Undersöktes av Greta Arwidsson på 1940-talet. En av båtarna är 12 m lång och daterad till 800-talet.
• Årbybåten. Funnen som båtgrav 1938 på land nära Uppsala. 4 m lång roddbåt daterad till ca 850-950 e Kr. En kvinna begravdes i båten med sin häst och hund. Båten, hästen och hunden finns 2002 utställda i Historiska museet i Stockholm, men tyvärr berättar informationsskylten nästan ingenting (museet vill väl berätta om det fina fyndet...). Minst två rekonstruktioner har gjorts. Ref. Holger Arbman: Der Fund von Årby (1940).
• Äskekärrsskeppet. Vikingaskepp från omkring 900 e Kr. Funnet vid muddring av Göta älv 1933. Utgrävt på land, bärgat och finns att se på Göteborgs stadsmuseum. Endast botten återstår av ett c 16 m långt skepp, vraket är daterat med dendrokronologi av Alf Bråthen.
• Båten vid Bulverket, Gotland. Detta är den största av tre båtar funna tillsammans med pålbebyggelse i Tingstäde träsk. Enmastad klinkbyggd båt, 8 m lång, dendrodaterad till 1130-talet. En rekonstruktion har byggts med namnet Krampmacken.
• Viksbåten. 9½ m lång båt funnen i en uppländsk åker år 1900. Marken är ett tidigare sund som uppgrundats av landhöjningen. Ett dike hann grävas tvärs igenom innan båten upptäcktes. Trots det är den mycket välbevarad och daterad till år 1140 ±70. Båten sattes samman på nytt av Gunilla Larsson och finns att se i Söderby-Karls hembygdsmuseum. En rekonstruktion har byggts. Ref. Gunilla Larsson: The Reconstruction of the Viksboat (Eighth Internationnal Symposium on Boat and Ship Archaeology, Gdansk 1997).
• Fynden på Helgeandsholmen. Då Stockholms riksdagshus renoverades och skulle förses med ett garage, 1978-80, fann man 10 eller 11 skeppsvrak på land. De flesta har daterats till 1300-talet. Fynd finns utställda i Medeltidsmuseum.
• Vraket vid Åkroken, Selångersån, Västernorrland. Klinkbyggt 17 m långt fartyg från 13- eller 1400-talet, upptäckt 1994. Rapporten av Anders Vikdahl & Lennarth Högberg är i PDF-format.
• Avafjärdsvraket. Funnet nära Lövånger i Norrland 1926. Daterat till 1400-talet. Fartyget var 12 m långt och 3 m brett. En rekonstruktion har byggts med namnet Styra.
• Lödösebåten. Ett båtskrov hittades 1930 under pålningsarbete i Göta älv vid Lödöse varv, nära platsen för den medeltida staden Lödöse. Båten var ca 6 m lång och 3,5 m bred, byggd på klink i grova dimensioner, med årtullar men ingen mast. Från lösfynden har den daterats till 1500-talets början. Källa: Nationalencyklopedin 2000.
• Riddarholmsskeppet. Funnet på Riddarholmen i Stockholm, utgrävt 1930. Dendrodaterat till 1520-talet, utställt i Medeltidsmuseum i Stockholm.
• Sydd båt på Skeppargatan. En båt med sydda plankor hittades på land 1894 under nuvarande Skeppargatan 4 i Stockholm. Denna tidigare strand fylldes igen i slutet av 1600-talet. Hur gammal själva båten är har inte fastställts. Båten kan ha varit minst 15 m lång. Ref. CO Cederlund: Ett fartyg byggt med syteknik (1978).
• Mälarskuta vid Ekerö. Rapporterad av Sture Hultquist, vrak i Mälaren sannolikt från 1699.
• Erik Nordewall, Sverige. Hjulångare av typen fiolbåt, byggd 1836-37, sjunken i Vätterns söta vatten 1856, upptäckt 1980 på 46 m djup. Däckshuset var intakt 1980 men har sedan rasat. I övrigt är båten helt intakt. Bör hon bärgas? I så fall, vem ska betala? Det finns nu inga planer på att bärga henne, men en rekonstruktion byggs. På grund av slitage råder nu dykförbud på platsen. Beskrivs i Vrak i svenska vatten av Claes-Göran Wetterholm, MAT 1-2/1989, Dyk 4/2002, IJNA 16.2 1987 och filmen Fem Vrak (Deep Sea Productions 1999). Målningen är gjord av Reinhardt Grosch.
• Östergöthland. Hjulångare byggd 1838. Under bogsering från Söderköping, sjunken 1861 i Slätbaken. Funnen 1973 på ca 13 m djup av en sportdykare. Skrovet är delvis nedbrutet. Ref J Rönnby & J Adams: Östersjöns sjunkna skepp.
• Freja af Fryken. Svensk passagerarångare från 1868 som sjönk i sjön Fryken 1896. Hittades 1976 av sportdykare på 52 m djup och bärgades välbevarad 1994. Eldhärjades 1996 och har 1997 åter renoverats och äntligen satts i trafik. Här har vi alltså ett lyckligt fall av omvänd marinarkeologi – från vrak till skepp.
    

Vidare läsning:

• Skepp och sjöfart på innanfarvatten i Sverige, Christer Westerdahl
• Tio meter och 5000 år – stenålder på Vätterns botten, Niclas Björck
• Tre berömda sjöar i Götaland, Olaus Magnus