Vrak på Sveriges västkust:

Listan är sorterad efter förlisningstidpunkt
 

• Vraken i Galtabäck. Två klinkbyggda vrak i uppgrundad hamn, numera land. Första fynd 1908, utgrävningar 1928 och 1998. Daterade till 1100-talet. Ovanlig konstruktion med mastspant i stället för mastfisk.
• Mollökoggen, Bohus. Daterad till 1200-talet. Ref. Mare Balticum (Helsingfors 1998)
• Stora Sophia. Danskt regalskepp som byggdes 1627 och liknade Vasa. 1645 sjönk hon i storm nära Göteborg. År 1658 bärgades kanoner med hjälp av dykarklocka av Hans Albrecht von Treileben, som senare skulle bärga kanoner från Vasa. Vraket upptäcktes igen på 1950-talet på 25-28 m djup. Endast nedre delen av skrovet är bevarad, nedsjunken i botten. Vraket har delvis utgrävts under 1980-talet. Två 24 punds bronskanoner finns utställda i Göteborgs sjöfartsmuseum. Vrakplatsen ska skyddstäckas i samband med att farleden ska breddas. Beskrivs i Vrak i svenska vatten av Claes-Göran Wetterholm och MAT 1-2/1989.
• København. Danskt krigsfartyg förlist 1675 nära Vinga.
• Havmanden. Dansk ostindiefarare. Besättningen gjorde myteri 1683. Seglade först till Azorerna därefter mot Köpenhamn. Navigerade fel och förliste i Kalvsund norr om Björkö nära Göteborg. Hittades 1999 av dykare från Marinarkeologiska sällskapet, Göteborgskretsen. Arkeolog Andréas Olsson berättar i Göteborgsposten 14 juli 2000: "Det här ger nya möjligheter att belysa den tidiga oceangående handelssjöfarten." Undersökt 2001 av Bohusläns museum.
• Schleswig-Holstein, krigsfartyg förlist nordväst om Kosteröarna 1711, djup varierande mellan 12 och 30 m, bronskanoner finns eventuellt kvar på platsen liksom ett enormt ankare.
• Greve Mörner. Svensk kaparfregatt bränd av danskar och sänkt vid Göteborg 1719. Upptäckt 1923, undersökt 1993-94.
• Fredricus. Svensk 36 kanoners, 2-däckad, 3-mastad fregatt byggd 1698 av Charles Sheldon. Utlånad till kaparen Lars Gatenhielm 1717-18. Sänkt vid Marstrand 1719 för att hindra att fartyget skulle komma i danskarnas händer. Utgrävt av Andréas Olsson vid Bohusläns museum 1997-1999. Endast 10-15% av fyndmaterialet behålles och konserveras, resten återdeponeras på fyndplatsen. Under utgrävningarna undersöktes även sjöbotten i Marstrands hamn, som visade sig ha ett rikt kulturlager som gick bak till 1400-talet.
• Götheborg. Svensk ostindiefarare som förliste 1745 när den nästan kommit hem till Göteborg. Vrakresterna grävdes delvis ut 1986-92 under ledning av Anders Wästfelt. En rekonstruktion håller på att byggas i Göteborg. Hela vrakplatsen, grundet Hunnebådan (Göteborgsgrundet), kommer att muddras bort i samband med att farleden breddas.
• Amasis (58°14,36' / 11°15,78') och Antares (58°09',82 / 11°14',86). I början av 1940 ville tyskarna säkra malmtransporten från Narvik, britterna ville stoppa den. Tyskarna hann först till Norge. Dessa tyska lastfartyg var på väg mot Oslo vid anfallet mot Norge, sänktes utanför Lysekil av brittiska ubåten Sunfish 9-10 april 1940. Officiellt var de lastade med stenkol, men i verkligheten hade åtminstone Antaris krigsmateriel. Uppgifter om trupper gömda under ett lager kol i lastrummet på Amasis har inte kunnat bekräftas. Amasis är 133 m lång, byggd 1923 och ligger på ca 45 m djup. Antares är 96 m lång, byggd 1937 och ligger på 47-49 m. De är svåra dykmål pga djupet och strömt vatten. Beskrivs i Vrak i svenska vatten av Claes-Göran Wetterholm. Foto av Antares.
• Ostmark. Tyskt minfartyg byggt 1932. Sänkt 1945 av brittiskt flyg vid Hallads väderö, södra Kattegatt. Vraket ligger på 35-40 m djup. Beskrivs i Dyk 3/99.
• Vraket vid Bastöskären. Utrangerat fartyg som enligt uppgift skulle användas som bryggfundament men som slet sig i en storm och gick på grund. Namn och årtal obekant, men med tanke på vrakets kondition bör det inte ha varit före 1960-talet. Vraket ligger på grunt vatten vid Bastöskären i Nordre älvs mynning. Fotot av Staffan von Arbin är taget i samband med MASG:s inventeringsverksamhet sommaren 1997.