Björn Varenius: SSHM:s kulturmiljövårdsprojekt 

Projektet tar ca 5 år. SSHM undersöker ca 30 vrak. Vrakens nedbrytning är både naturlig och pga dykare, svårt säga vad som är vad, men dokumenteras.

Ingrid Hall Roth: Bota Vasa 

Vasa konserverades med först 10%, senare upp till 45% PEG till 1979. Sista resan gjordes 1988 till nya museet. Sen skedde efterbehandling i nya museet. Där finns ju en klimatanläggning. Men den har inte fungerat fullt ut.

Sommaren 2000 var en extremt fuktig sommar, då upptäcktes symptomen, i form av vita utfällningar, som innehåller svavelsyra och förstör träet.

Exempel på skador visades på bild under föredraget: kanonviska, liten kista, har stora svavelsyreangrepp, gul utfällning, mest vid kanter och bultar. Redan i Roskilde förekom vita utfällningar vid bulthålen. Likaså var det med Batavia. Borrkärnor från Vasa innehöll från 0,5% upp till 22% svavel!

Jämförelser:

• Götheborg: 0,2-0,5% 
• Batavia: 0,5-1,5% 
• Kronan: upp till 4%

Hur skedde det kemiskt? Bakterier omvandlade sulfatjoner till svavelväte i det förorenade bottenvattnet. Svavelväte trängde in i träet, lagrades som svavel. Svavlet oxideras i det fuktiga museet och blir svavelsyra pH har registrerats ned till 1, vilket är väldigt surt.

Akuta åtgärder nu:

• Ytor nödbehandlas nu med bikarbonat, så att pH stiger momentant upp till 6-8.
• Det ska bli ny stödvagga och ev nya bultar.
• Luftens temperatur och fuktighet ska sänkas något.

Framtiden är oviss. Förhoppningsvis går nedbrytningen att bromsa. I annat fall finns två val: Antingen demontera skeppet totalt, planka för planka och konservera på nytt i årtionden framåt, eller acceptera att skeppet sakta förstörs. Förstörelsen är dock gradvis och kan ta mer än 50 år. Ett sånt val är svårt, för museet vill inte gärna montera ned skeppet, som är en så stor attraktion.

Richard Lundgren: Vraken kring Öland 

Gruppen Ocean Discovery består av 10-12 dykare, som har skaffat sidescan och egen båt. Ett hägrande mål är att hitta Svärdet eller Mars. Samtliga dyker med blandgas, så de koncentrerar sig på djupa vrak. De söker av ca 300 kända trålfästen rapporterade av fiskare, hittar minst ett och upp till 6 nya vrak varje sökdag. Sikten är ofta fantastiskt god - på 80 m är det 30-40 m sikt, på 50 m är det 10 m.

Exempel på funna vrak som visades på film:

S/S George, djup 79 m, längd 78, bredd 11 m, deplacement 1510 ton, byggt 1896, sjönk 1956, skeppet är intakt, reservpropeller ligger på akterskeppet.

Oktantvraket, alias tunnvraket. Tycks vara 1700-tal, 62 m djup, längd 35 m, bland lasten finns över 100 ekfat. En fiskare har en oktant från vraket i sin sjöbod, ett fint ankarspel finns på vraket i fören.

SS Auguste Helmerich, djup 60 m, längd 63, bredd 9 m, depl 875 ton, byggt 1886, sjönk 1919 efter kollision med ångaren Normandie, funnet med sidescan, stort kollisionshål på BB sida, i övrigt intakt. Dagsljus ner på 60 m djup!

SS Nelly, djup 70, längd 72, bredd 10 m, depl 1239 ton, byggt 1905, sjönk i storm 1927. Skeppet är intakt.

Tver. Ryskt skepp från St Petersburg, byggt 1841, årtalet 1842 syns på klockan, är ett utspritt trävrak.

Ocean Discovery tjänar mycket mer på att göra en dokumentär för BBC än att plocka upp grejer och sälja.

Gunilla Larsson: Geofysiska metoder för lokalisering av marina lämningar

Viksbåten är ett exempel på en båt som bevarades upp till relingen på land. Den monterades senare av Gunilla Larsson. De stora utdikningarna i Sverige var på slutet av 1700-talet och på 1800-talet. Då gjordes relativt ofta sådana fynd på land.

SGU (Statens geologiska undersökning) prövar nu sina instrument i samarbete med arkeologerna från Uppsala universitet och Södertörns högskola.

Valsgärdes båtgravar är redan kända hövdingagravar från ca 600-talet. I närbelägna Valsta fanns liknande svackor på foton från 30-talet. Detta är nära Uppsala, gamla vadställen är stensatta och finns i Fyrisån. Här hittades upplöjda nitar. Tillsammans med SGU använde vi markradar. Man sänder ner en ström i marken mellan elektroderna och får en bild av hur det ser ut på olika djup, kopplat till fältdator. Vi såg många långsmala anomalier i marken, som alltså har olika strömledningsförmåga, som vars elektromagnetiska fält registreras i mottagarspolen. Vi detaljsökte därefter i områdena med anomalier med magnetometer. 
Slutsats: Det var en båtgrav, men totalt sönderplöjd under 1990-talet, då bonden hade ny maskin. Enstaka båtnitar var allt som återstod.

Vid Ensta har hittats stolphålsrader från brons- och järnålder.

I Rickeby vid Gottröra, hittades en rad med pålar daterad till 300-talet f kr, kan vara bro, kultplats, eller vem vet.

Vid Närtuna kyrka hittades flera båtar under 1900-talet.

Ola Kadefors, Staffan von Arbin, Andréas Olsson: Tre män om en båt 

Vraket är kallat Götavraket. De kringliggande mur- och sänkverken i Göteborg är från 1600-talet. Vraket hittades 2001 då dräneringsschakt skulle grävas, endast botten återstår. Båten kan ha varit 12 m lång och 4 m bred klinkbyggd har haft segel och åror, dendroprov väntar (mars 2002) svar.

Fältdokumentation gjordes med ArcView. Polygoner sattes ut på marken först och flyttades sen ner efterhand i schaktet med diverse trixande med klisterprisma-instrument. Allting blir linjer punkter eller polygoner. I ArcView GIS kan olika objekt ritas in.

Programmet Intrasis är det kartbaserade fältsystem som används, en databas, här katalogiseras objekt. De 2 programmen integreras.

Fotogrammetri innebär att ett 3D-foto skapades, mosaiker av många bilder sammanlänkade i dator. En 3D-bild kan även genereras direkt i ArcView, men blir inte så snyggt, gjordes snyggare separat av firman MetteMur.

Olle Olsson: Padi Awareness 

Padi fonderar 2,5 miljoner kr i världen delas ut till olika delar av Project Aware. Nu integreras "Rädda våra vrak" i Padis utbildningsprogram.

Per Lejoneke: Kungshamnsbåten 

Hittades vid inloppet till Skurusundet nära Stockholm. Det är ett fragmentariskt vrak med en stor tegellast. Lasten har en mängd flata pannor typ fjälltegel, profiltegel, medeltida typer, fragmenterat på 5 x 8 m, har genomgående däcksbalk. Tros vara klinkbyggt, kan ha varit 3 m brett och 10 m långt, ett vindspel finns på plats, dokumenterat sen 1999. Enligt en medeltida källa beställde Sthlm tegel från ett tegelbruk i skärgården, så detta kanske är en av leveranserna. Liknande profiltegel och avfasat finns på Riddarholmskyrkans fasad.

En fin videofilm visades under föredraget.

Ulrica Söderlind: Gastronomi 

Med arkeologiska fynd och arkivforskning har Ulrica tagit reda på hur man åt förr i tiden.

Två exempel visades: Vasa och en sjökrog.

Vasa skulle rymma 445 man, dvs 2 kompanier knektar. Skeppet hade endast förrådskapacitet för 6-9 veckor, vilket betraktas som litet. Kosten bestod av bröd, skeppsöl, strömming, torkad lake, saltat nötkött, ärtor, bröd.

Skäftingeholmen i Järfälla är en sjökrog. Där listade Linné 82 arter år 1731. Holmen heter Kofsan, flera arter finns ännu kvar och passar för matlagning. Slutsatsen är att de var ganska självförsörjande på holmen på 1700-talet.

Andréas Olsson: Östersjöns välbevarade vrak

Under 2001-2003 genomför föreningen ett kulturmiljövårdsprojekt, för att bl a mäta nedbrytningen av vraken Anna Maria och Jutholmsvraket, diskutera orsakerna till nedbrytning och informera sportdykare.

Och varför bryts vraken ner?

• biologisk nedbrytning
• mekanisk nedbrytning 
• en kombination av dessa 

Anna Maria och Jutholmsvraket studeras i samarbete mellan SSHM, MAS och Lantbruksuniversitetet 2001-2004, för att mäta av nedbrytningen. Man kan anmäla sig att vara med att mäta! Dessutom genomförs en inventering i Stockholms län, kontakta Pia Wetterfors i MAS.

Jens Lindström: Birka 

Jens är guide på Birka, nu även en grävande arkeolog. Han forskar kring borg och befästningar i Sverige 400-1100 e Kr. Jens undersöker särskilt Birkas försvar.

Det består av 3 delar: 

• stadsvallen, 450 m lång
• Fornborgen. I Sverige finns ca 500 fornborgar, varav denna är den enda kända från Vikingatid
• Pålspärren

Jens har undersökt Garnisonen vid Kungsporten. Stora terrasser anlades här på 800-900-talet. Undersöktes redan av Holger Arbman. Jens hittade vapendetaljer, bl a lamellpansar. Stolphål har nu hittats efter en stor treskeppig byggnad, och en stor mängd vapen – bl a 400 knivar! – pilspetsar, 63 mynt (arabiska), lås, nycklar, vapen. Vapnen tycks ha förvarats i låsta kistor. Del av ringbrynja hittad. Huset har uppenbarligen brunnit. Ett hus till hittades norr om hallhuset, eventuellt en smedja, 8 torshammare är funna.

Undersökning av hamnen:

Sommaren 2000 karterade Jens, Jonas och Linda 20000 kvm botten utanför Garnisonen. En möjlig brygga är funnen. 39 pålar hittades. Men just dessa pålar dateras till 17-1800-tal. Kan kanske vara en fiskekasse.

nedskrivet av Per Åkesson