Johanna Lundblad (1844-1938) var född i Gruvriset i Falun.
Hon gifte sig så småningom med fabrikör Johan Lundblad
och fick fyra pojkar och två flickor. En av flickorna var Betty (Elisabet
Matilda), min farmor.
Jag har inte några bevis för att Johanna skulle ha varit med på FA:s första möte i Sverige (1882), i Ladugårdslandsteatern, vid nuvarande Folkan vid Östermalmstorg i Stockholm. Det kunde myckt väl vara så. Dalkarlar och dalkullor vandrade ofta till Stockholm för att arbeta (den tidens långpendling). Men det är inte troligt att Johanna behövde (eller fick) lönearbeta 1882, då hon hunnit gifta sig och fått flera barn.
Johan tycks ha varit en driftig företagare. De hade hunnit bo och
verka på flera ställen i landet (bl a Östra Emtervik i
Värmland där Johan skall ha drivit en kvarn) innan de bosatte
sig i Örnsköldsvik. Jag har fått uppgifter (som jag inte
kunnat kontrollera) om att han skulle ha haft flera firmor i Ö-vik,
bl a en som hette Järveds Mekaniska och ett byggmaterialföretag
som bar hans eget namn, men som senare köptes upp av något större
företag. Johan tycks i alla fall ha klarat sig bra och kunnat lägga
undan litet pengar för gamla dar.
Enligt samstämmiga uppgifter skänkte Johan Lundblad både
tomten och virket för lokalbygget till Frälsningsarmén.
Man hade vid min fars (Erik Wickberg) besök där omkring 1980
(i den nya lokalen?) fortfarande ett foto av Johan Lundblad, men "ingen
visste vem det var". Erik kunde upplysa dem om det.
(Dessa uppgifter kommer från Anders Östman och hans släktingar i slutet av 1900-talet vid Anders Östmans 50-årsuppvaktning. Både Anders och Margit kom från Ö-vik, där deras föräldrar bodde kvar.)Det finns uppgifter om att Johan (troligen efter giftermålet) också hade haft en kvarnverksamhet i Östra Emtervik, Värmland. Sannolikt var det före tiden i Ö-vik.
Någon gång omkring sekelskiftet till 1900 flyttade Johan
och Johanna från Ö-vik till Gävle. Där blev Johanna
ett Jehovas Vittne, vilket hon förmodligen förblev till sin död.
1915 köpte Johan Lundblad en familjegrav som skulle finnas kvar
och skötas av kyrkogårdsförvaltningen till "evärdeliga
tider". Graven finns ännu kvar (år 2000) och kyrkogårdsförvaltningen
har låtit mig veta att så länge den inte vanvårdas
har man inga planer på att ta bort den.